Akonitin
botanik-och-vaxtdelar
vaxtskydd-och-sjukdomar
vaxtgift
Akonitin är det kraftiga nervgift (en alkaloid) som finns naturligt i alla delar av stormhattsväxter (Aconitum). Halten är högst i rötter och frön.
Trädgårdsordlista
Förklaringar av vanliga trädgårdstermer på svenska. Just nu 323 termer — listan växer i takt med vår granskning.
A
Algblomning
vaxtskydd-och-sjukdomarodling-och-skotselvaxtgiftNär alger eller cyanobakterier (blågrönalger) förökar sig explosionsartat i en damm eller sjö, ofta till följd av för mycket näring (kväve och fosfor) i vattnet i kombination med värme och solljus. Vattnet blir grumligt och kan få en grön, blågrön eller brunaktig färg.
Alkaloid
botanik-och-vaxtdelarvaxtgiftKvävehaltigt ämne som bildas naturligt i vissa växter och som kan vara giftigt för människor och djur redan i små mängder. Kända exempel är nikotin, atropin och morfin.
Allelopati
botanik-och-vaxtdelarodling-och-skotseljord-och-naringNär en växt avger kemiska ämnen som påverkar tillväxten hos andra växter i närheten — effekten kan vara hämmande men ibland också stimulerande.
Amaryllidaceae (Amaryllidaceae)
botanik-och-vaxtdelarAmaryllisväxter är en stor växtfamilj som i modern klassificering (APG) rymmer välkända trädgårdsväxter som narcisser, snödroppar och amaryllis, men också hela löksläktet (Allium) – dit lök, vitlök och purjolök hör – som en egen underfamilj (Allioideae).
Ampel
odling-och-skotselHängande kruka eller korg avsedd för växter som hänger, slingrar eller kryper. Används både inomhus och utomhus, till exempel på balkong, altan eller i fönster.
Ampeläxt
odling-och-skotselVäxt med hängande eller nedhängande stjälkar som passar att odla i en ampel (hängkorg eller hängande kruka) så att skotten faller dekorativt nedåt.
Amygdalin
botanik-och-vaxtdelarvaxtskydd-och-sjukdomarvaxtgiftEtt naturligt ämne som finns i kärnorna hos stenfrukter som aprikos, körsbär och plommon. Om kärnorna tuggas eller sväljs kan amygdalin bilda det giftiga ämnet cyanväte i kroppen.
Antocyaniner
botanik-och-vaxtdelarNaturliga färgämnen som ger blommor, blad och bär sina röda, lila och blå färger. Antocyaniner löser sig i cellsaften och finns i till exempel rosor, blåklint och blåbär.
Apikaldominans
botanik-och-vaxtdelarbeskarningodling-och-skotselToppskottets förmåga att bromsa sidoskottens tillväxt så att växten strävar uppåt i stället för att grena ut sig. Fenomenet finns hos alla kärlväxter, inte bara barrträd.
Arborist
odling-och-skotselbeskarningSpecialist på trädvård som arbetar med träds skötsel, hälsa och säkerhet i trädgårdar, parker och stadsmiljöer. Arborist är ingen skyddad yrkestitel, men certifierade arborister har dokumenterad utbildning och erfarenhet enligt europeisk eller internationell standard.
Areol
botanik-och-vaxtdelarLiten, kuddeliknande fläck på kaktusens stam ur vilken taggar, hår och blommor växer fram. Areolen finns bara hos kaktusväxter (familjen Cactaceae).
Arillus
botanik-och-vaxtdelarArillus (fröhylle) är det köttiga, ofta färgglada hölje som växer upp kring fröet hos vissa växter — hos idegran bildar det det välkända röda 'bäret'. Det är inte en frukt utan ett hölje som utgår från fröets fäste.
Arkitektonisk växt
odling-och-skotselEn växt med en så tydlig och karaktärsfull form – till exempel pelarna, utspärrade grenar eller stora blad – att den fungerar som ett blickfång och ger trädgården struktur, oavsett om den blommar eller inte.
Avhärdning
odling-och-skotselklimat-och-hardighetAtt steg för steg vänja inomhusodlade plantor vid utomhuslivet – sol, vind och lägre temperaturer – innan de planteras ut på friland.
B
Bacillus thuringiensis
vaxtskydd-och-sjukdomarodling-och-skotselNaturligt förekommande jordbakterie som används som biologiskt bekämpningsmedel mot fjärilslarver i trädgårdsodling. Säljs i Sverige under namn som LARVskydd och Turex och är godkänt även i ekologisk odling.
Baljväxt
botanik-och-vaxtdelarjord-och-naringVäxter ur familjen Fabaceae (ärtväxter) vars frön sitter i ett fröskal som kallas balja – hit hör ärter, bönor, klöver och lupin. De flesta baljväxter kan ta upp kväve direkt från luften med hjälp av bakterier som lever i deras rötter.
Barfrost
klimat-och-hardighetovervintringFrost som inträffar när marken saknar snötäcke. Utan snöns isolerande lager kan kylan tränga djupare ner i marken och skada rötter och känsliga växtdelar.
Barkborre
vaxtskydd-och-sjukdomarLiten skalbagge som lever och förökar sig under barken på barrträd, framför allt gran. Larverna gnager gångar som skär av trädets saftledning och kan döda försvagade, stormfällda eller torrstressade träd — och vid stora utbrott även friska träd.
Barkmull
jord-och-naringodling-och-skotselKomposterad och finfördelad bark som används som jordförbättring – den myllas ner i jorden för att förbättra struktur och fukthållning. Ska inte förväxlas med täckbark, som är grövre barkflis och läggs ovanpå marken.
Barr
botanik-och-vaxtdelarBarr är de smala, nålliknande bladen hos barrträd och barrväxter, till exempel gran och tall. De sitter antingen strödda längs kvisten eller i knippen om flera.
Barrknippe
botanik-och-vaxtdelarKnippa av barr som sitter ihop vid en gemensam fästpunkt på grenen, typiskt för tallar. Vår inhemska tall har två barr per knippe, medan andra tallarter kan ha tre eller fem.
Barrväxt
botanik-och-vaxtdelarVedartad växt – träd eller buske – med barr i stället för breda blad. De flesta barrväxter är städsegröna och behåller barren året om, men det finns undantag som lärk, vilken fäller barren på hösten.
Basal rosett
botanik-och-vaxtdelarEn tät samling blad som sitter vid marknivå och strålar ut från plantans bas — som hos maskrosen eller fingerborgsblomman. Kallas också bladrosett.
Benmjöl
jord-och-naringodling-och-skotselOrganiskt gödselmedel framställt av malda djurben, rikt på fosfor och kväve. Verkar långsamt och används till fleråriga växter som perenner, lökväxter, bärbuskar och fruktträd.
Beskärningsgrupp 2
beskarningodling-och-skotselicke-svenskt-systemBeskärningsgrupp för tidiga storblommiga klematis som blommar två gånger per säsong – först i maj–juni på fjolårsskotten, sedan igen på sensommaren på nya skott. På våren tas bara döda och svaga grenar bort; hård nedklippning tar bort den första blomningen.
Beskärningsgrupp 3
beskarningodling-och-skotselicke-svenskt-systemBeskärningsgrupp för klematisar som blommar på årets nya skott, vanligen från midsommar och framåt. Plantorna klipps ned till ca 15–30 cm över marken sen höst eller tidig vår, vilket ger kraftiga nya skott och riklig blomning.
Bienn
botanik-och-vaxtdelarTvåårig ört. Första året bildar växten en kraftig rot och en bladrosett som övervintrar. År två blommar den, sätter frö och dör.
Bigarrå
odling-och-skotselbotanik-och-vaxtdelarSamlingsnamn för odlade sötkörsbär (Prunus avium) med stora, fasta och söta bär. Bigarråer finns i många färger – från gult och gulrött till mörkrött och nästan svart – och odlas främst för att ätas färska.
Biologisk bekämpning
vaxtskydd-och-sjukdomarodling-och-skotselAtt bekämpa skadedjur och växtsjukdomar med hjälp av levande organismer – till exempel nematoder, rovkvalster eller bakterier – i stället för kemiska medel.
Bladrosett
botanik-och-vaxtdelarBladarrangemang där bladen sitter tätt och strålar ut från en gemensam punkt nära marken, som ekrarna på ett hjul. Förekommer hos många växter – till exempel maskros, fingerborgsblomma och daggkåpa – och är vanligt hos bienner som stockros under deras första levnadsår.
Bladskaftsklänge
botanik-och-vaxtdelarodling-och-skotselKlättersätt där växten använder sina bladskaft som gripverktyg – skaften böjer sig runt ett stöd och håller fast växten utan att den behöver bindas upp. Vanligast känt från klematis, men förekommer även hos till exempel krasse (Tropaeolum).
Bladslida
botanik-och-vaxtdelarDen nedre delen av ett blad som omsluter stammen eller strået som ett rörformat fodral. Bladslidor finns hos många växter, till exempel gräs och flockblommiga växter.
Blomax
En typ av blomställning hos gräs där blommorna sitter tätt längs en gemensam axel, ofta dekorativ och vindpollinerad.
Blomaxe
botanik-och-vaxtdelarEn blomställning där många små blommor sitter oskaftade tätt längs en ogrenad stjälk, som ett ax. Vanlig hos t.ex. blodtopp, gladiolus och gräs.
Blomflock
botanik-och-vaxtdelarBlomställning där flera skaftade blommor utgår från samma punkt och bildar ett paraply- eller hjullikt mönster. Kallas även flock och motsvarar det latinska umbella. Vanligt hos t.ex. vivor, nävor och hela familjen flockblommiga växter (dill, hundkäx, morot).
Blomhuvud (umbel)
botanik-och-vaxtdelarFlock (umbel) är en blomställning där alla blomskaft utgår från ungefär samma punkt på stjälken och bildar ett paraply- eller halvklotformat mönster. Typisk för flockblommiga växter (Apiaceae) som dill och morot, och liknande hos prydnadslökar (Allium).
Blomklasar
botanik-och-vaxtdelarEn blomställning där många skaftade blommor sitter längs en gemensam axel, som hos hägg och vinbär. Kallas också klase.
Blomklase
botanik-och-vaxtdelarEn blomställning där flera skaftade blommor sitter längs en gemensam, upprätt axel — en blomma per skaft, nedifrån och upp. Exempel är lupiner och fingerborgsblomma.
Blomspira
botanik-och-vaxtdelarEn lång, upprätt stjälk med blommor som sitter tätt längs hela eller större delen av stjälken, som hos stockros och fingerborgsblomma.
Blomspiror
botanik-och-vaxtdelarEn upprätt blomstängel med blommor placerade längs stjälken, som hos gladiolus och fackelblomster. Hos vissa växter, som montbretia, sitter blommorna i ett sicksackmönster snarare än tätt.
Blomsterkaskad
Rikligt hängande blomsterprakt där blommor och rankor faller nedåt i ett vattenfall-liknande mönster, typiskt för ampelväxter.
Blomstjälk
botanik-och-vaxtdelarDen stjälk som bär en blomma eller blomställning. Förekommer hos alla örter, inte bara perenner.
Blomställning
botanik-och-vaxtdelarEn del av en växt där minst två blommor sitter samlade på samma stjälk eller axel, utan fullt utbildade blad emellan – till exempel en klaseklase, en flock eller ett ax.
Blomstängel
botanik-och-vaxtdelarDen bladlösa eller nästan bladlösa stjälk som skjuter upp från en växt och bär blommorna – som hos tulpaner, narcisser och många perenner.
Blomvippa
botanik-och-vaxtdelarEn typ av blomställning som är vanlig hos gräs: stjälken grenar sig upprepade gånger och bär småax i en luftig, ibland vippande struktur.
Blomändesröta
vaxtskydd-och-sjukdomarjord-och-naringodling-och-skotselFysiologisk skada på tomat- och paprikafrukter som visar sig som mörka, insjunkna fläckar i fruktens blomände (spets). Uppstår när frukten inte får tillräckligt med kalcium under sin utveckling, oftast till följd av ojämn vattning snarare än faktisk kalciumbrist i jorden.
Bottenfrysa
overvintringodling-och-skotselNär en damm fryser ända ner till botten under vintern. Det är ett problem för vattenväxter som näckrosor, vars jordstam (rhizom) kan skadas eller dö om den fryser igenom helt.
Bottensediment
Det lager av organiskt och oorganiskt material som ansamlas på botten av en damm eller sjö, och som vattenväxternas rotsystem kan bidra till att stabilisera.
Bulbill
botanik-och-vaxtdelarforokningLiten groddknoppsliknande bildning som växer fram i bladveck eller blomställning (inte runt moderlöken) och kan lossna och bilda en ny, genetiskt identisk planta. Vanligt hos liljor och lökväxter.
Bärgödsel
jord-och-naringodling-och-skotselGödselmedel som är särskilt sammansatt för bärväxter som jordgubbar, hallon och bärbuskar. Innehåller kväve, fosfor och kalium i proportioner som gynnar blomning, fruktsättning och god vinterhärdighet.
Bärsättning
odling-och-skotselbotanik-och-vaxtdelarNär blommor på bär- och fruktväxter har blivit pollinerade och börjar utvecklas till mogna bär eller frukter. En god bärsättning kräver rätt pollinering, tillräckligt med vatten och bra ljus.
C
Capsaicin
botanik-och-vaxtdelarodling-och-skotselvaxtgiftNaturligt ämne i chili- och paprikaväxter (släktet Capsicum) som ger den brännande hettan. Finns i störst mängd i fruktens vita mellanväggar och kärnor, och varierar kraftigt mellan sorter.
Cauliflory (kauliflori)
botanik-och-vaxtdelarBotanisk term för växter som bildar blommor och frukter direkt på stammen eller grova, vedartade grenar – inte på nya skott som hos de flesta växter. Förekommer nästan uteslutande hos tropiska arter, till exempel kakaoträdet.
Cottage garden
odling-och-skotselEngelsk trädgårdsstil med täta, informella planteringar där perenner, rosor, klätterväxter och ettåriga växter blandas fritt för ett yppigt, lantligt intryck. På svenska kallas stilen ibland torparträdgård eller mormorsrabatt.
Cyanogena glykosider
botanik-och-vaxtdelarvaxtskydd-och-sjukdomarvaxtgiftNaturliga gifter som finns i många växter — bland annat i kärnorna hos stenfrukter, i hortensia och i linfrö. När växtdelarna tuggas, krossas eller mals kan de frigöra vätecyanid (blåsyra), som är ett starkt gift.
D
Dagblommande
botanik-och-vaxtdelarVäxter vars blommor öppnar sig i dagsljus och sluter sig när det mörknar kallas dagblommande. Motsatsen är nattblommande.
Deadheading
beskarningodling-och-skotselEngelskt lånord för att plocka eller klippa bort vissnade blommor under säsongen. Hindrar plantan från att lägga energi på frösättning och håller blomningen igång längre.
Delning
forokningodling-och-skotselFörökningsmetod där man gräver upp en etablerad perenn och delar rotklumpen i mindre bitar — varje bit måste ha rötter och minst en tillväxtpunkt. De nya delarna planteras om, vilket både föryngrar moderplantan och ger fler exemplar.
Dioik
botanik-och-vaxtdelarVäxt där han- och honblommor sitter på separata individer — varje planta är alltså antingen han- eller honplanta. Kallas också tvåbyggare.
Direktsådd
odling-och-skotselforokningAtt så frön direkt på den plats där växten ska stå kvar, utan att först driva upp plantor inomhus. Motsatsen är förkultivering.
Diskskiva
botanik-och-vaxtdelarDen centrala delen av blomkorgen hos korgblommiga växter (som solros, prästkrage och rudbeckia), uppbyggd av tätt sittande rörformiga småblommor. Det är diskskivan som oftast producerar frön och pollen.
Droppbevattning
odling-och-skotselBevattningsmetod där vatten leds långsamt och direkt till växternas rötter via slangar med inbyggda droppmunstycken eller emittrar, i stället för att spridas över en större yta.
Droppkant
odling-och-skotseljord-och-naringbotanik-och-vaxtdelarDen yttersta kanten av ett träds krona, dit regnvatten droppar från löv och grenar. Används som riktmärke för var man bör vattna och gödsla, eftersom de mest aktiva rötterna ofta finns just där.
Droppzon
botanik-och-vaxtdelarodling-och-skotseljord-och-naringDet markområde som motsvarar trädkronans utbredning sett uppifrån – en tänkt cirkel längs kronans ytterkant. Här, och strax utanför, finns ofta trädens aktiva finrötter som tar upp vatten och näring.
Dränering
odling-och-skotseljord-och-naringAtt leda bort överskottsvatten från jord eller kruka så att rötterna inte står i blöt och drabbas av syrebrist. Kan handla om allt från ett hål i krukbotten till diken i trädgårdslandet.
Dräneringshål
odling-och-skotselHål i botten på en kruka som låter överskottsvatten rinna ut så att rötterna inte står i stillastående vatten och riskerar att ruttna.
E
E-planta
odling-och-skotselklimat-och-hardighetvaxtskydd-och-sjukdomarSvensk kvalitetsmärkning för plantskoleväxter – träd, buskar, frukt och bär – som garanterar att växterna är sortäkta, friska och utprovade för att klara svenskt klimat.
Elefantmiskantus
botanik-och-vaxtdelarodling-och-skotselElefantmiskantus (Miscanthus × giganteus) är ett jättelikt, flerårig prydnadsgräs från Ostasien som kan bli upp till tre meter högt och behåller sin vackra form även under vintern.
Engångsblommande
botanik-och-vaxtdelarodling-och-skotselVäxt som blommar bara en gång under sin livstid – sätter frö och dör sedan. Kallas även hapaxant eller monokarpisk. Hit hör alla ettåringar och tvååringar, men också vissa fleråriga växter som bambu.
Epifyt
botanik-och-vaxtdelarodling-och-skotselEn växt som sitter fast på en annan växt för att få stöd och ljus, men som inte suger näring ur värden och alltså inte är en parasit. Vanliga exempel är orkidéer och tillandsia.
Etablering
odling-och-skotselDen period efter plantering då en växt bygger upp sitt rotsystem och vänjer sig vid sin nya växtplats. För träd och buskar räknar man vanligen med de första 2–3 åren.
Etableringsfas
odling-och-skotselTiden direkt efter plantering då växten fokuserar på att bygga upp sitt rotsystem och vänja sig vid den nya växtplatsen. Under etableringsfasen är regelbunden vattning extra viktig.
Etableringsperiod
odling-och-skotselDen period efter plantering då en växt bygger upp sitt rotsystem i den nya jorden och ännu behöver extra hjälp med vattning och skötsel för att klara sig.
Eteriska oljor
botanik-och-vaxtdelarodling-och-skotselvaxtskydd-och-sjukdomarDoftande, flyktiga ämnen som bildas naturligt i växter och ger örter och kryddväxter deras karakteristiska doft och smak. De finns i blad, blommor, frön, rötter och andra växtdelar.
Eternell
botanik-och-vaxtdelarodling-och-skotselSamlingsnamn för växter vars blommor eller blomställningar håller form och färg länge efter torkning. Används som dekoration och kallas även evighetsblomma eller immortell.
Etiolering
botanik-och-vaxtdelarodling-och-skotselforokningNär en växt får för lite ljus börjar den sträcka ut sina stjälkar, bli blek och tappa sin gröna färg — det kallas etiolering. Inom grönsaksodlingen utnyttjas detta medvetet för att bleka exempelvis sparris och selleri.
Ettårig
botanik-och-vaxtdelarodling-och-skotselVäxt som gror, blommar, sätter frö och dör inom ett och samma år. Kallas även annuell.
Ettåring (annuell)
botanik-och-vaxtdelarodling-och-skotselEn växt som gror, blommar, sätter frö och dör – allt under en enda säsong. Kallas också annuell.
Explorer-serien
klimat-och-hardighetodling-och-skotselicke-svenskt-systemEn serie extremt vinterhärdiga buskosor framtagna av kanadensiska Agriculture and Agri-Food Canada från 1960-talet och framåt, med sorter som klarar ner till −35 °C utan annat skydd än snö. De flesta sorterna är uppkallade efter kanadensiska upptäcktsresande.
F
Fiberduk
odling-och-skotselvaxtskydd-och-sjukdomarklimat-och-hardighetovervintringTunn, luftgenomsläpplig duk av syntetfiber som läggs över odlingar för att skydda mot insekter, frost, vind och stark sol, samtidigt som ljus, luft och vatten passerar igenom.
Fjolårsskott
botanik-och-vaxtdelarbeskarningodling-och-skotselSkott som bildades och förvedades under föregående växtsäsong och sedan övervintrat. Många buskar och träd bär blomknoppar på fjolårsskotten, vilket styr när och hur de ska beskäras.
Fjolårsved
botanik-och-vaxtdelarbeskarningodling-och-skotselVed som bildades under föregående växtsäsong. Många buskar och träd lägger blomknopparna på fjolårsveden, vilket betyder att man måste beskära dem varsamt – och helst efter blomningen – för att inte klippa bort nästa års blommor.
Fjäderlika blad (pinnata)
botanik-och-vaxtdelarBladform där ett blad är uppdelat i flera separata småblad som sitter längs en gemensam mittaxel, likt en fjäder. Vanliga exempel i trädgården är rönn, ask och rosor.
Flerårig
botanik-och-vaxtdelarodling-och-skotselVäxt som lever i mer än ett år och inte behöver sås om från grunden varje säsong. Hit hör allt från träd och buskar till perenner (örter som vissnar ner och kommer igen).
Formklippning
beskarningodling-och-skotselAtt klippa en buske eller ett träd till en bestämd form — till exempel klot, kub, kon eller djurfigur — och sedan hålla formen genom regelbunden trimning. Kallas också topiary.
Friväxande häck
odling-och-skotselbeskarningHäck av buskar som får behålla sitt naturliga växtsätt utan formklippning. Sköts genom att enstaka äldre grenar gallras bort vid behov, vilket ger ett mjukare och mer lummigt intryck än en strikt klippt häck.
Frostfri övervintring
overvintringklimat-och-hardighetAtt ta in en frostkänslig växt och förvara den inomhus eller i ett svalt men frostfritt utrymme – till exempel garage, källare eller växthus med underhållsvärme – så att den aldrig utsätts för minusgrader under vintern.
Fruktsprickning
odling-och-skotselvaxtskydd-och-sjukdomarSprickor i tomatfrukten som uppstår när plantan får ojämn vattentillförsel – fruktköttet sväller snabbt men skalet hinner inte med och brister.
Fruktsättning
botanik-och-vaxtdelarodling-och-skotselNär en blomma blivit befruktad och börjar utvecklas till en frukt kallas det fruktsättning. Processen avslutas när frukten är fullt mogen.
Fruktved
botanik-och-vaxtdelarodling-och-skotselbeskarningDe korta, knöliga grenar och kvistar på ett fruktträd som bär blomknoppar och ger frukt. Fruktved ska sparas vid beskärning – det är den som levererar skörden.
Frystorka
overvintringklimat-och-hardighetvaxtskydd-och-sjukdomarSkada på städsegröna växter som uppstår när sol och vind får blad och barr att avdunsta vatten under vinter eller tidig vår, medan den frusna marken hindrar rötterna från att ta upp nytt vatten. Kallas även tjältorka.
Frökapsel
botanik-och-vaxtdelarforokningEn torr frukt som bildas efter blomning och innehåller ett eller flera frön. När fröna är mogna öppnar sig kapseln — genom sprickor, porer eller ett lock — och fröna sprids. Vallmo, lilja och iris är exempel på växter med frökapsel.
Fröställning
botanik-och-vaxtdelarDen samlade ansamlingen av frön eller frukter som bildas på en växt efter blomningen. Hos klematis syns fröställningen som ett fluffigt, silkeshårigt klot som pryder plantan långt in på hösten och vintern.
Frösådd
forokningodling-och-skotselAtt föröka växter genom att så frön i jord eller annat odlingssubstrat tills de gror och blir nya plantor. Kan göras direkt på växtplatsen (direktsådd) eller inomhus i kruka för att sedan planteras ut (förodling).
Fullgödsel
odling-och-skotseljord-och-naringGödselmedel som innehåller de tre viktigaste växtnäringsämnena – kväve (N), fosfor (P) och kalium (K) – i en och samma produkt. Finns både som organisk, mineralisk och blandad gödsel.
Förkultivering
odling-och-skotselAtt så frön och dra upp plantor inomhus eller i växthus innan de planteras ut — ett sätt att tjuvstarta säsongen och hinna med växter som behöver lång tid på sig.
Förodling
odling-och-skotselAtt så frön och driva upp plantor inomhus eller i växthus innan de planteras ut — ett sätt att ge växter med lång utvecklingstid ett försprång och förlänga den effektiva odlingssäsongen i Sverige.
Förvildning
odling-och-skotselbotanik-och-vaxtdelarNär en odlad växt börjar sprida sig och klara sig på egen hand utanför trädgården – i naturen, längs vägkanter eller i omgivande marker – utan att människan längre sköter den.
Föryngring (av tuva)
odling-och-skotselforokningAtt gräva upp en gammal, gles perenn, kasta bort den uttjänta mittdelen och återplantera de friska ytterdelarna av tuvan så att växten blommar och växer kraftigt igen.
Föryngringsbeskärning
beskarningodling-och-skotselBeskärning av en gammal, risig eller gles buske där man tar bort de äldsta grenarna kraftigt – antingen stegvis över några år eller på en gång nära marken – för att locka fram nya, friska skott och återge busken täthet och blomkraft.
Förädlingsställe
forokningodling-och-skotselovervintringDen punkt där en ädel rossort (eller annan sort) har ympats eller okulerats på en grundstam. Syns som en liten knöl vid stambasen och bör planteras ca 10 cm under markytan för att skyddas mot kyla.
Förädlingsstället
botanik-och-vaxtdelarodling-och-skotselforokningovervintringDen plats på en ympad ros där ädelrosen fogats samman med grundstammen av vildros; syns som en liten knöl vid stambasen. Vid plantering ska förädlingsstället placeras ca 10 cm under markytan, vilket är det viktigaste skyddet mot köldskador.
G
Gallicaros
botanik-och-vaxtdelarodling-och-skotselklimat-och-hardighetEn grupp gammaldags buskrosor med ursprung i provinsrosen (Rosa gallica). De blommar en gång per sommar, doftar starkt och är härdiga upp till zon 5–6.
Gallring
beskarningodling-och-skotselBeskärningsåtgärd där man tar bort utvalda grenar, skott eller frukter för att ge kvarvarande delar mer ljus, luft och näring. Används både för att glesa ut kronor i buskar och träd och för att plocka bort överskottsfrukt (kartgallring) så att de kvarvarande frukterna hinner utvecklas ordentligt.
Gallringsbeskärning
beskarningodling-och-skotselBeskärningsmetod där enstaka grenar tas bort selektivt — ofta äldre, inåtväxande eller korsande grenar — för att släppa in mer ljus och luft i en buske eller ett träd utan att ändra dess grundform.
Granbarkborre
vaxtskydd-och-sjukdomarEn liten skalbagge (Ips typographus) som lever under barken på gran och borrar gångar där den lägger sina ägg. Den angriper i första hand försvagade, torkstressade eller stormfällda granar, men kan vid stora utbrott även döda friska träd.
Grundstam
forokningodling-och-skotselklimat-och-hardighetbotanik-och-vaxtdelarDen nedre delen av ett ympad fruktträd eller ros — rotsystemet och stammen under ympstället — som man fäster den önskade sorten på. Grundstammen styr hur stort trädet blir, hur härdig det är och när det börjar bära frukt.
Gråmögel
vaxtskydd-och-sjukdomarVanlig svampsjukdom orsakad av svampen Botrytis cinerea. Den angriper många olika trädgårdsväxter och syns som ett gråaktigt ludd på blad, blommor, bär och stjälkar, särskilt vid fuktigt väder och trång odling.
Gröngödsling
odling-och-skotseljord-och-naringOdlingsteknik där man sår en växt – ofta en baljväxt som klöver eller vicker – och sedan brukar ned hela grödan i jorden för att förbättra jordstrukturen, höja mullhalten och tillföra näring inför kommande odling.
Gummiflöde
vaxtskydd-och-sjukdomarbeskarningklimat-och-hardighetTillstånd hos stenfruktsträd (körsbär, plommon m.fl.) där en klibbig, bärnstensfärgad massa sipprar ut ur bark, grenar eller sår. Det är ett symptom på att trädet är stressat — vanliga utlösare är mekaniska skador, frostsprickor, för kraftig beskärning, dålig markdränering eller bakterie- och svampangrepp.
H
Halvbuske
botanik-och-vaxtdelarklimat-och-hardighetovervintringFlerårig växt där bara den nedre delen av stjälken är vedartad och övervintrar, medan de övre, örtartade skotten dör tillbaka varje vinter. På våren skjuter nya skott från den levande vedartade basen. Hallon och blåbär är välkända exempel.
Halvfylld blomma
botanik-och-vaxtdelarEn blomma med fler kronblad än en enkel blomma men inte så många att mitten är helt dold — ståndarna syns fortfarande och blomman ser öppen ut. Vanligt hos t.ex. rosor, pioner och dahlior.
Halvförvedade sticklingar
forokningodling-och-skotselSticklingar tagna från årets skott när de börjat hårdna men fortfarande är något böjliga och gröna — ett stadium som infaller från högsommar till tidig höst, beroende på växtslag.
Halvhärdig
klimat-och-hardighetovervintringBeteckning (klass C i det svenska härdighetssystemet för perenner) för en flerårig örtartad växt som kan odlas i stora delar av landet, men som kräver ett skyddat och väldränerat läge för att klara vintern.
Halvskugga
klimat-och-hardighetodling-och-skotselVäxtplats som får direkt sol ungefär 3–6 timmar per dag och är skuggad under resten av dagen. Anges på växtetiketter som ståndortsanvisning.
Handflikigt blad
botanik-och-vaxtdelarEtt enkelt blad vars bladskiva är delad i flikar som liknar en utsträckt hand – som hos lönn. Flikarna utgår från samma punkt och bladet hålls ihop i mitten.
Handpollinering
odling-och-skotselbotanik-och-vaxtdelarAtt för hand föra över pollen från en blommas ståndare till en annan blommas märke – med en liten pensel, bomullspinne eller fingret – för att säkra att befruktning sker.
Hemolytisk anemi
Blodsjukdom där röda blodkroppar bryts ned i förtid; kan uppstå hos hundar och katter som ätit lökväxter innehållande organosulfider.
Honkotte
botanik-och-vaxtdelarDen fröbärande kotten hos barrträd — motparten till hankotten. Efter att pollen från hankotten nått honkotten sker befruktning, fröna mognar och sprids. Det är honkotten som växer sig stor, förvedas och är den kotte vi oftast ser på marken.
Honungsdagg
vaxtskydd-och-sjukdomarKlibbig, sockerrik avföring från sugande insekter som bladlöss, sköldlöss och ullöss, som avsätts på blad och andra växtdelar under ett angrepp.
Humusrik jord
jord-och-naringJord som innehåller mycket förmultnat organiskt material (humus), till exempel kompost eller lövjord. Ger växterna god tillgång på näring, håller fukt bra och är lätt att bearbeta.
Härdighet (bokstavsskala A–E)
klimat-och-hardighetovervintringBokstavsskala (A–D) som visar hur stor chans en perenn eller ett prydnadsgräs har att klara vintern. A betyder att växten övervintrar pålitligt, B att den vanligtvis övervintrar, C att den ibland övervintrar och D att den normalt inte övervintrar i Sverige. En stjärna efter bokstaven (t.ex. A*) betyder att växten kräver väldränerad jord för att klara sig.
Härdighet A
klimat-och-hardighetovervintringHärdighet A är den högsta klassen i det svenska härdighetssystemet för perenner och betyder att växten övervintrar pålitligt i hela landet utan några särskilda åtgärder.
Härdighet B
klimat-och-hardighetovervintringHärdighet B betyder att en perenn vanligtvis övervintrar i Sverige, förutsatt att den står på rätt plats med väldränerad jord och lagom skydd. Bokstaven anger sannolikheten för lyckad övervintring – inte i vilken del av landet du bor.
Härdighet C
klimat-och-hardighetovervintringHärdighetsklassen C används för perenner och betyder att växten kan odlas i stora delar av Sverige, men kräver ett skyddat och väldränerat läge för att klara vintern.
Härdighetszon
klimat-och-hardighetodling-och-skotselovervintringSveriges indelning i åtta odlingszoner (zon 1–8) för träd och buskar, framtagen av Riksförbundet Svensk Trädgård. Zon 1 är landets mildaste delar och zon 8 de kärvaste – ju högre zontal på en växt, desto härdigare är den.
Högblad
botanik-och-vaxtdelarBlad som sitter direkt under eller runt en blomma och som ser annorlunda ut än växtens vanliga blad. Högblad kan vara färgade och locka insekter – som de röda bladen hos julstjärna – men begreppet omfattar också gröna stödblad och svepeblad.
Höstfärg
botanik-och-vaxtdelarDen färgförändring som sker i lövfällande träds och buskars blad under sensommar och höst. När dagarna kortas slutar växten producera det gröna bladgrönan (klorofyllet), och andra färgämnen – gula och orangea karotenoider samt röda antocyaniner – träder fram och ger löven sina karaktäristiska höstfärger.
I
Indeterminate sort
odling-och-skotselbotanik-och-vaxtdelarbeskarningicke-svenskt-systemHögväxande tomattyp med obestämt växtsätt — plantan sätter ingen slutknopp utan fortsätter skjuta nya blomklasar och växa uppåt under hela säsongen tills frosten stoppar den. Kallas på svenska ofta 'högväxande tomat' och behöver bindas upp och tjuvas regelbundet.
Indirekt ljus
odling-och-skotselLjus som når växten utan att solen skiner direkt på bladen – till exempel genom ett norr- eller österfönster, bakom en gardin eller reflekterat från en vägg. De flesta krukväxter trivs bäst i just indirekt ljus.
Insynsskydd
odling-och-skotselAllt som hindrar insyn mot en yta i trädgården – vanligast är häckar och buskar, men även staket, plank och spaljéer med klätterväxter räknas in.
Invasiv art
odling-och-skotselvaxtskydd-och-sjukdomarEn växt eller ett djur som med människans hjälp har spridits till ett område där den inte hör hemma naturligt, och som där sprider sig okontrollerat och skadar inhemska arter, ekosystem, hälsa eller ekonomi.
J
JAS-perioden
beskarningodling-och-skotselJAS-perioden är ett svenskt begrepp för sommarbeskärningens huvudsäsong – juli, augusti och september – då de flesta träd och buskar lämpar sig väl för beskärning. Under dessa månader avtar tillväxten, snittytorna torkar snabbare och risken för svampangrepp minskar jämfört med vårbeskärning.
Jordloppa
vaxtskydd-och-sjukdomarLiten, 2–4 mm svart skalbagge med kraftiga bakben som den hoppar med. Gnager runda hål i bladen på kål och andra korsblommiga växter, och trivs extra bra när det är torrt och varmt.
Jordstam (rhizom)
botanik-och-vaxtdelarforokningovervintringUnderjordisk, ofta vågrätt växande stam hos fleråriga växter. Rhizomet lagrar näring, sprider växten sidledes och fungerar som övervintringsorgan. Välkända exempel är trädgårdsirisar, liljekonvalj och vitsippa.
Järnkelat
jord-och-naringodling-och-skotselJärngödselmedel där järnet är inneslutet i en organisk molekyl (kelat) som håller det vattenlösligt och växttillgängligt även i kalkrik jord med högt pH, där vanligt järn annars fastläggs och inte kan tas upp av rötterna.
K
Kaktusjord
jord-och-naringodling-och-skotselFärdigblandad jord med hög andel sand eller grus som låter vattnet rinna igenom snabbt och som innehåller lite näring – anpassad för kaktusar och suckulenter.
Kalciumoxalat
botanik-och-vaxtdelarvaxtskydd-och-sjukdomarvaxtgiftEtt salt som bildas när oxalsyra i växter binder till kalcium. Förekommer som mikroskopiska, nålformade kristaller (raphider) i många vanliga trädgårdsväxter – till exempel dieffenbachia, arisaema och rabarberblad – och orsakar brännande sveda i mun och svalg vid förtäring eller hudkontakt.
Kalciumoxalatkristaller
botanik-och-vaxtdelarvaxtskydd-och-sjukdomarvaxtgiftMikroskopiskt små, nålformade kristaller av kalciumoxalat som finns i växtcellerna hos många kallaväxter (Araceae) och andra arter. Vid kontakt med hud eller slemhinnor – till exempel om man tuggar på en del av växten – tränger kristallerna in i vävnaden och orsakar sveda, svullnad och brännande känsla i mun och hals.
Kalkrik jord
jord-och-naringJord med högt pH-värde (över 7) och hög halt av kalcium. Förekommer naturligt på kalkberggrund men kan också uppstå i trädgårdar som kalkats kraftigt. Många örter, perenner och buskar trivs i kalkrik jord, medan kalkskyende växter som rododendron och hortensia mår dåligt i den.
Kallstratifiering
forokningodling-och-skotselKallstratifiering är en metod där frön förvaras fuktigt och svalt under några veckor till månader för att efterlikna vintern – något som många perenner, buskar och träd behöver för att kunna gro.
Kallus
botanik-och-vaxtdelarforokningbeskarningSårvävnad som växten bildar vid skador — till exempel efter beskärning, barkskador eller när en stickling skärs till. Kallusen täcker och läker sårytorna.
Kantväxt
odling-och-skotselVäxt som planteras längs kanten av en rabatt, gång eller plantering för att rama in och avgränsa ytan. Kantväxter kan vara låga eller höga, ettåriga eller fleråriga – det är placeringen längs kanten, inte höjden, som definierar rollen.
Kartgallring
odling-och-skotselbeskarningAtt plocka bort en del av de unga frukterna (karten) på ett fruktträd strax efter blomning, så att de kvarvarande frukterna får mer plats och näring och hinner växa sig stora och saftiga.
Kauliflori
botanik-och-vaxtdelarBotaniskt fenomen där blommor och frukter bildas direkt på stammen eller grova äldre grenar, i stället för på unga skott. Syns till exempel på judasträdet och kakaoträdet.
Klematisvissnesjuka
vaxtskydd-och-sjukdomarodling-och-skotselbeskarningSvampsjukdom orsakad av svampen Calophoma clematidina som får klematisens skott att vissna snabbt – ibland på bara några dagar. Drabbar framför allt storblommiga sorter. Angripna skott klipps ned till frisk vävnad och förstörs (komposteras inte).
Kloros
vaxtskydd-och-sjukdomarjord-och-naringTillstånd där blad gulnar eller bleknar för att växten inte kan bilda tillräckligt med det gröna bladpigmentet klorofyll. Vanliga orsaker är näringsbrist (t.ex. järn eller magnesium), fel pH i jorden eller för lite ljus.
Klumprotsjuka
vaxtskydd-och-sjukdomarJordburen sjukdom som angriper rötterna på kålväxter och orsakar uppsvällda, klumpiga rotbildningar så att plantan inte kan ta upp vatten och näring och till slut vissnar.
Klänge
botanik-och-vaxtdelarKlätterorgan hos vissa växter — ett smalt, känsligt utskott som lindrar sig runt ett stöd och håller fast plantan. Klängen är omvandlade växtdelar (grenar, bladnerver eller bladskaft) och förekommer hos t.ex. vinrankan, ärter och gurkväxter.
Klätterros
odling-och-skotselbotanik-och-vaxtdelarklimat-och-hardighetbeskarningRos med långa, kraftiga grenar som kan bindas upp mot spaljé, pergola, vägg eller liknande stöd för att täcka vertikala ytor. Klätterrosor klänger inte av sig själva – grenarna måste fästas upp för hand.
Klätterväxt
botanik-och-vaxtdelarodling-och-skotselVäxt som tar sig uppåt längs ett stöd – till exempel en spaljé, mur eller trädstam – med hjälp av särskilda klätterorgan som klängen, bladskaft, sugskivor eller luftrötter.
Knoppsprickning
botanik-och-vaxtdelarodling-och-skotselDet ögonblick på våren då en växts vilande knoppar öppnar sig och nya blad eller blommor börjar träda fram.
Knoppsättning
botanik-och-vaxtdelarodling-och-skotselDet skede då en växt bildar nya blomknoppar. Knoppsättningen kan stimuleras av att vissnade blommor tas bort innan de hinner sätta frö, samt av tillräcklig näring och ljus.
Knölväxt
botanik-och-vaxtdelarovervintringVäxt som lagrar näring i en förtjockad, oftast underjordisk stamstruktur – en knöl – och använder denna reserv för att driva upp blad och blommor. Krokus, anemon och dahlia är vanliga exempel.
Kordesii-ros
botanik-och-vaxtdelarklimat-och-hardighetvaxtskydd-och-sjukdomarRosgrupp med ursprung i hybriden Rosa × kordesii, en korsning mellan Rosa rugosa och Rosa wichuraiana framtagen av det tyska företaget Kordes. Gruppen utmärker sig med hög härdighet, god sjukdomsresistens och riklig blomning, och har använts som förädlingsbas för bland annat de kanadensiska Explorer-rosorna.
Korspollinering
botanik-och-vaxtdelarodling-och-skotselforokningPollinering där pollen från en blomma förs över till en blomma på en annan planta av samma art. Många växter kräver korspollinering för att sätta frukt eller frön, medan andra klarar sig med eget pollen men gynnas av det.
Kortdagsväxt
botanik-och-vaxtdelarodling-och-skotselVäxt som sätter blommor först när dygnets ljusa timmar sjunker under ett visst tröskelvärde — vanligen under 12–14 timmar ljus per dygn. Typiska exempel är julstjärna och krysantemum, som blommar på hösten eller vintern.
Kortlivad perenn
botanik-och-vaxtdelarodling-och-skotselEn perenn som bara lever i ungefär 2–3 år, men som ofta håller sig kvar i rabatten genom att frikostigt så sig själv.
Kuddformad
botanik-och-vaxtdelarVäxtsätt där en buske eller barrväxt på egen hand bildar en låg, bred och rundad form som liknar en kudde – utan att behöva klippas till. Vanligt hos dvärgsorter av bergtall, tibast och många andra buskar.
Kultivar
botanik-och-vaxtdelarforokningEn namngiven odlad växt – ofta kallad 'sort' på svenska – som på ett tydligt sätt skiljer sig från andra växter av samma art och som behåller sina utmärkande egenskaper efter förökning, oavsett om den förökas vegetativt eller med frö.
Kupning
odling-och-skotselOdlingsteknik där man drar upp jord (eller annat täckmaterial) i en kulle runt en växts stjälk. Används framför allt vid potatisodling för att skydda knölarna från ljus och stimulera fler knölar att bildas längs stammen.
Kvävefixering
odling-och-skotseljord-och-naringNär baljväxter (som ärtor, bönor och klöver) odlas bildar jordbakterier av släktet Rhizobium små knölar på rötterna. I dessa knölar omvandlas luftens kvävgas till en form av kväve som växten kan ta upp och använda – utan att du behöver tillföra kvävegödsel.
Kärnsådd
forokningAtt odla ett träd eller en buske från frö (kärna) i stället för att ympa eller sticklingsföröka. Plantan ärver inte moderplantans egenskaper exakt, utan blir en genetiskt ny individ – ofta med sämre frukt än ursprungssorten.
L
Lecakulor
odling-och-skotseljord-och-naringSmå, lätta kulor av bränd och expanderad lera som används i trädgård och krukodling — främst som dräneringslager i botten av krukor, men också inblandade i jord för bättre luftighet eller som täckmaterial ovanpå jordytan.
Ledare (central ledare)
botanik-och-vaxtdelarbeskarningodling-och-skotselDet upprätta huvudskottet som styr ett träds höjdtillväxt och ger det en tydlig, rak stam. Vid beskärning värnar man om ledaren och tar bort grenar som konkurrerar med den.
Lektin
botanik-och-vaxtdelarvaxtgiftNaturliga proteiner i baljväxter (bönor, linser, ärter) som kan orsaka akut matförgiftning om baljväxterna inte blötläggs och kokas ordentligt. Lektinerna förstörs vid tillräcklig kokning och blir då ofarliga.
Lerbaserad vattenväxtjord
jord-och-naringodling-och-skotselSpeciellt substrat för vattenväxter i damm, blandat med lera för att hålla näringen på plats och inte grumla vattnet. Används oftast i planteringskorgar.
Lian
botanik-och-vaxtdelarVedartad (träig) klätterväxt med mångårig stam som behöver ett stöd – till exempel ett träd, en mur eller en spaljé – för att ta sig uppåt mot ljuset. Lianer förekommer framför allt i tropiska skogar, men några arter finns även i Sverige, till exempel murgröna och vildkaprifol.
Liljebagge
vaxtskydd-och-sjukdomarKnallröd skalbagge (Lilioceris lilii) med svarta ben och huvud som angriper liljor (Lilium) och klockliljor (Fritillaria). Både den vuxna baggen och larverna äter blad, knoppar och stjälkar och kan snabbt göra stor skada.
Ljus (tallskott)
botanik-och-vaxtdelarbeskarningodling-och-skotselTallens nya årsskott som skjuter fram varje vår och liknar små ljus eller sparrisar – därav namnet. Genom att förkorta dem, en teknik som kallas ljusning, kan man hålla trädet kompakt och tätare.
Ljusgroende frön
forokningodling-och-skotselFrön som behöver ljus för att starta groningen och därför sås direkt på jordytan utan att täckas – eller med ett mycket tunt lager genomskinligt material som vermikulit eller perlit.
Luftrenande växt
odling-och-skotselPopulärt namn på krukväxter som i laboratorieförsök visat sig kunna ta upp flyktiga organiska ämnen (VOC), till exempel formaldehyd och bensen, ur inomhusluften. Effekten i vanliga hem och kontor är dock betydligt mer begränsad än vad studierna antyder.
Luftrötter
botanik-och-vaxtdelarRötter som växer ut från ovanjordiska delar av en växt, vanligen stammen eller stjälken. Hos klättrande växter hjälper de till att fästa växten vid ett underlag och kan även ta upp vatten och näring.
Lökdelning
forokningodling-och-skotselVegetativ förökningsmetod där man gräver upp lök- eller knölväxter och bryter loss de smålökar (dotterlökar) som naturligt bildats vid moderloöken, varefter dessa planteras om på nytt.
Lökflugan (Delia antiqua)
vaxtskydd-och-sjukdomarEn liten fluga vars larver borrar sig in i lök, purjolök och gräslök och förstör växten inifrån. Frösådd lök är mest utsatt, men alla lökväxter kan drabbas.
Lökröta
vaxtskydd-och-sjukdomarSamlingsnamn för svampsjukdomar som får lökväxters lökar att ruttna — de blir mjuka, missfärgade och illaluktande. Orsakas oftast av Fusarium- eller Botrytis-svampar och kan drabba löken både i marken och under lagring.
Lökväxt
botanik-och-vaxtdelarodling-och-skotselovervintringVäxt som överlever ogynnsamma säsonger tack vare en underjordisk lök — ett kompakt lagringsorgan av köttiga bladfjäll fullt av näring — och som ofta vilar under jord en del av året.
Lövfällande
botanik-och-vaxtdelarTräd, buskar eller klätterväxter som fäller alla sina blad på hösten och står kala under vintern kallas lövfällande. Motsatsen är vintergrönt eller städsegrönt.
Lövfällande buske
botanik-och-vaxtdelarBuske som tappar alla sina blad på hösten och står med bara grenar under vintern, till skillnad från städsegröna buskar som behåller bladen året runt.
M
Mager jord
jord-och-naringJord med lågt innehåll av växtnäring, till exempel sand-, grus- eller torvjord. Passar växter som trivs i naturliga, ogödslade marker.
Manuell pollinering
odling-och-skotselAtt för hand föra över pollen från en blommas ståndare till en annan blommas märke, till exempel med en liten pensel eller bomullspinne. Används när bin och andra pollinerande insekter saknas eller inte räcker till, till exempel i växthus eller på balkong.
Marktäckare
odling-och-skotselSamlingsnamn för låga, breddspridande växter – oftast perenner men även halvbuskar – som planteras tätt för att täcka bar jord, hålla tillbaka ogräs och bevara markfuktigheten.
Marktäckning
odling-och-skotseljord-och-naringAtt täcka markytan runt växter med ett lager av organiskt material (t.ex. bark, gräsklipp, löv) eller oorganiskt material (t.ex. markduk, grus) för att hålla kvar fukt, minska ogräs och förbättra odlingsmiljön.
Mattbildande
botanik-och-vaxtdelarodling-och-skotselVäxtsätt där en växt breder ut sig horisontellt längs marken och täcker ytan med ett tätt, sammanhängande bestånd – antingen via utlöpare eller krypande jordstammar.
Mikroklimat
klimat-och-hardighetodling-och-skotselDet lokala klimatet på en liten, avgränsad yta i trädgården – till exempel vid en södervägg eller i en vindskyddad vrå – som kan skilja sig märkbart från omgivningen i fråga om temperatur, vind och luftfuktighet.
Mjöldagg
vaxtskydd-och-sjukdomarSvampsjukdom som ger ett vitt, mjöligt belägg på blad, knoppar och unga skott. Mjöldagg är ett samlingsnamn för flera olika svamparter som var och en oftast är specialiserad på ett visst växtsläkte.
Monilia
vaxtskydd-och-sjukdomarSamlingsnamn för svampsjukdomar orsakade av Monilia-svampar på fruktträd. Gul monilia (fruktmögel) ger brunröta på frukter hos äpple, päron och plommon, medan grå monilia (blom- och grentorka) får blommor och skott att vissna och torka, framför allt på körsbär och plommon.
Mosstock
odling-och-skotselEn stolpe lindad med sphagnummossa som används som klätterstöd för krukväxter med luftrötter, till exempel monstera och philodendron. Mossan håller fukt och låter luftrötterna fästa och växa in i stödet.
Mulch
odling-och-skotseljord-och-naringEtt lager av material – vanligtvis organiskt, som bark, flis, gräsklipp eller löv – som läggs på markytan runt växterna. Mulch håller kvar markfukten, dämpar ogräs och skyddar rötterna mot temperatursvängningar.
Mulching
odling-och-skotseljord-och-naringMulching (marktäckning) innebär att man lägger ett skyddande lager av material – vanligtvis organiskt, som gräsklipp, löv, bark eller halm – direkt på jordytan runt växterna för att minska avdunstning, hålla tillbaka ogräs och förbättra jordstrukturen.
N
Naturalisering
odling-och-skotselbotanik-och-vaxtdelarAtt en trädgårdsväxt sprider sig och etablerar sig på egen hand i ett område, utan fortsatt skötsel, och återkommer år efter år som om den vore vild. Används också om lökar och perenner som planteras för att bilda naturliga, självförnyande bestånd.
Naturlik plantering
odling-och-skotselEn plantering som är utformad för att likna ett naturligt växtsamhälle, med växter i flera skikt – från träd och buskar ner till perenner och marktäckare – anpassade efter platsens ljus och markförhållanden.
Nektarkälla
botanik-och-vaxtdelarodling-och-skotselEn växt vars blommor producerar nektar och därmed lockar till sig bin, humlor, fjärilar och andra pollinerande insekter.
Nematoder
vaxtskydd-och-sjukdomarjord-och-naringRundmaskar som naturligt förekommer i jorden – vissa arter skadar växtrötter, medan andra används som biologisk bekämpning mot skadeinsekter som öronvivlar och sorgmyggor.
Nod
botanik-och-vaxtdelarforokningDen punkt på en stjälk eller stam där ett blad, en knopp eller en sidogren sitter fäst. Sträckan mellan två noder kallas internod.
Nyktinasti
botanik-och-vaxtdelarSömnrörelser hos växter — blad, småblad eller blomblad viks ihop i mörker och breder ut sig i ljus. Rörelsen styrs av växtens inre biologiska klocka och upprepas i ett ungefär 24-timmarsmönster.
Nypon
botanik-och-vaxtdelarSkenfrukten hos rosor (Rosa). Det som ser ut som en röd eller orange frukt är egentligen en köttig, ihålig blombotten som omsluter de verkliga frukterna – små hårda nötter inuti. Nypon är rika på C-vitamin och används bland annat till nyponsoppa.
Näckroskorg
odling-och-skotselGenombruten korg av plast eller fiber som används för att plantera näckrosor och andra vattenväxter i en trädgårdsdamm. Korgen fylls med speciell näckroslera (för näckrosor) eller tung vattenväxtjord och sänks ner på dammens botten eller avsats.
O
Oxalsyra
botanik-och-vaxtdelarvaxtgiftNaturligt förekommande syra i flera vanliga trädgårdsväxter, till exempel rabarber, spenat och harsyra (Oxalis). I normala mängder ofarlig för friska vuxna, men vid stort intag kan den störa kroppens upptag av kalcium och järn och i värsta fall skada njurarna.
P
Pallkrage
odling-och-skotseljord-och-naringEn bottenlös ram, oftast av trä, som ställs direkt på marken och fylls med jord för att skapa en upphöjd odlingsbädd. Flera ramar kan staplas för större jorddjup.
Parbladigt blad
botanik-och-vaxtdelarEtt sammansatt blad där småbladen sitter parvis längs en gemensam mittaxel, som hos rönn och ask. Bladet kan avslutas antingen med ett ensamt uddblad eller utan.
Parflikigt bladverk
botanik-och-vaxtdelarEtt enkelt blad med parade flikar på ömse sidor om mittnerven, som hos ek. Bladskivan är alltså inte uppdelad i separata småblad — flikarna hänger ihop.
Pektin
botanik-och-vaxtdelarodling-och-skotselNaturligt ämne (kolhydrat) som finns i cellväggarna hos frukt, bär och grönsaker och som gör att sylt och gelé stelnar när de kokas med socker.
Pelarform
botanik-och-vaxtdelarVäxtsätt där grenarna sitter tätt intill stammen och pekar brant uppåt, så att trädet eller busken får en smal, pelareliknande form. Kallas även fastigiata på latin.
Perenn
botanik-och-vaxtdelarodling-och-skotselFlerårig örtartad växt som vissnar ner på hösten, vilar under vintern och växer upp igen på våren — utan att behöva sås om eller planteras på nytt.
Perennrabatt
odling-och-skotselRabatt som huvudsakligen består av perenner – fleråriga örter som kommer tillbaka år efter år. Genom att välja perenner med olika blomningstid kan rabatten blomma under hela säsongen.
Perlit
jord-och-naringodling-och-skotselforokningVitt, poröst mineralämne av vulkaniskt ursprung som blandas i jord för att göra den luftigare och förbättra dräneringen, så att rötterna får mer syre och inte riskerar att stå för blött.
Perlite
jord-och-naringodling-och-skotselforokningJordförbättringsmedel av vulkaniskt ursprung som blandas i jord för att göra den luftigare och mer dränerande. Ser ut som vita, lätta korn – ungefär som söndersmulad frigolit.
Pinnate blad (parbladigt)
botanik-och-vaxtdelarBladform där småblad (broddblad) sitter parvis längs en gemensam bladskaft-axel och ger bladet ett fjäderliknande utseende. Vanligt hos till exempel rönn, ask och rosor.
Planteringskorg
odling-och-skotselGenombruten korg, vanligen av plast eller kokosfiber, som används för att plantera vattenväxter i en damm. Korgen håller jord och rötter samlade, hindrar växten från att sprida sig okontrollerat och minskar risken att vattnet grumlas.
Plym
botanik-och-vaxtdelarFjäderlik, luftig blomställning som liknar en strutsfjäder — vanlig hos prydnadsgräs men förekommer även hos perenner och buskar.
Pollinatör
botanik-och-vaxtdelarodling-och-skotselDjur – i Sverige nästan alltid insekter som bin, humlor, fjärilar eller blomflugor – som sprider pollen mellan blommor och på så sätt möjliggör att växter kan befruktas och sätta frö, ofta i utbyte mot nektar eller pollen som föda.
Pollinerare
botanik-och-vaxtdelarodling-och-skotselDjur – i Sverige nästan alltid insekter som bin, humlor, blomflugor och fjärilar – som sprider pollen mellan blommor och på så sätt möjliggör befruktning och frösättning. Utan pollinerare uteblir skörden av frukt, bär och frön.
Protoanemonin
vaxtskydd-och-sjukdomarbotanik-och-vaxtdelarvaxtgiftEtt giftigt ämne som finns i klematis, sippor, smörblommor och andra ranunkelväxter. Det bildas när växten skadas eller krossas och kan ge sveda, rodnad och blåsor på hud och slemhinnor.
Prydnadsgräs
botanik-och-vaxtdelarodling-och-skotselGräs och gräsliknande växter som odlas för sin dekorativa effekt — bladform, färg, höjd eller vippor — snarare än för skörd eller gräsmatta. Vanliga exempel är miskantus, tuvrör och starr.
Putsning
odling-och-skotselbeskarningAtt löpande klippa eller plocka bort vissnade blommor under säsongen så att växten bildar nya knoppar och blommar längre.
Pyrrolizidinalkaloider
vaxtskydd-och-sjukdomarbotanik-och-vaxtdelarvaxtgiftNaturliga gifter (alkaloider) som vissa växter – bland annat vallört, tussilago och korsört – bildar som skydd mot insekter. De kan skada levern och är cancermisstänkta.
Pålrot
botanik-och-vaxtdelarEn kraftig huvudrot som växer rakt nedåt i marken, med mindre sidrötter längs sidorna. Vanlig hos tvåhjärtbladiga växter som morot, palsternacka och maskros.
R
Rambler
botanik-och-vaxtdelarodling-och-skotselbeskarningEngelsk term för en grupp starkväxande klätterrosor med långa, böjliga skott och riklig engångsblomning i klasar av små blommor. Saknar direkt svensk motsvarighet och används i Sverige främst i plantskolekataloger för att skilja dessa från climbers (storblommiga klätterrosor).
Regnbädd
odling-och-skotseljord-och-naringEn planteringsyta som är nedsänkt i förhållande till omgivande mark, så att regnvatten från tak, vägar eller hårdgjorda ytor kan ledas dit, bromsas upp och sakta sjunka ner i marken. Planteras med växter som klarar både långa torra perioder och kortare tillfällen med stående vatten.
Remonterande
botanik-och-vaxtdelarodling-och-skotselVäxt som blommar i flera omgångar under samma säsong, inte bara en gång. Används om rosor, perenner, jordgubbar och många andra växter.
Remontering
odling-och-skotselbotanik-och-vaxtdelarEn växts förmåga att blomma mer än en gång under samma säsong. Remonterande växter, framför allt rosor, sätter nya knoppar och blommar om efter den första blomningen.
Rhizom
botanik-och-vaxtdelarforokningovervintringUnderjordisk jordstam hos fleråriga växter som växer vågrätt och ofta förgrenat. Rhizomet lagrar näring, hjälper växten att överleva vintern och gör det möjligt att föröka den genom att dela och plantera om bitar.
Rhododendronjord
jord-och-naringFärdigblandad specialjord med lågt pH (cirka 4,5–5,5) och hög mullhalt, avsedd för surjordsväxter som rhododendron, azalea, ljung, hortensia och blåbär.
Rosa beggeriana-gruppen
botanik-och-vaxtdelarklimat-och-hardighetÄldre klassificeringsgrupp för rosor med ursprung i vildrosen Rosa beggeriana, en kraftig klätter- och buskros från Centralasien och angränsande områden. Gruppen är känd för extrem köldtålighet; den finska sorten 'Polstjärnan' räknas som den härdigaste klätterrosen i Norden.
Rosett
botanik-och-vaxtdelarBladarrangemang där bladen sitter tätt samlade och strålar ut åt alla håll från en gemensam punkt nära marken – som hos maskros och daggkåpa.
Rotförruttnelse
vaxtskydd-och-sjukdomarjord-och-naringodling-och-skotselSamlingsnamn för flera olika svampsjukdomar som angriper växters rötter och nedre stamdelar. Rötterna mörknar, mjuknar och slutar fungera, vilket gör att plantan vissnar och kan dö.
Rothalsen
botanik-och-vaxtdelarodling-och-skotselDen punkt där ett träds (eller en buskes) stam övergår till rotsystemet. Vid plantering ska rothalsen vara synlig precis ovanför markytan — täcks den av jord riskerar barken att skadas och rötterna att få syrebrist.
Rotklump
odling-och-skotseljord-och-naringFrilandsodlad plantskoleväxt som grävts upp med rotsystemet kvar i en genomrotad klump av jord eller torv. Klumpen lindas in i juteväv och/eller stålnät för att hålla ihop under transport och plantering.
Rotröta
vaxtskydd-och-sjukdomarjord-och-naringSamlingsnamn på sjukdomar där jordlevande svampar bryter ned en växts rötter så att den inte längre kan ta upp vatten och näring. Rötterna blir mjuka och brunfärgade, och plantan vissnar trots att den vattnas.
Rotskott
botanik-och-vaxtdelarforokningodling-och-skotselSkott som växer upp från en växts rötter eller underjordiska stamdelar och kan bilda en ny, självständig planta. Rotskott är vanliga hos t.ex. syren, asp och plommon, och är genetiskt identiska med moderplantan.
Rotspärr
odling-och-skotselEn nedgrävd skiva eller kant av plast eller metall som hindrar en växts rötter från att krypa iväg utanför ett avsett område. Används framför allt vid spridande växter som bambu eller slån.
Rotstock
botanik-och-vaxtdelarÄldre svensk benämning på en vågrätt växande, underjordisk stamdel hos fleråriga växter — samma sak som jordstam eller rhizom.
Rotzon
botanik-och-vaxtdelarjord-och-naringodling-och-skotselDet jordområde där en växts rötter finns och tar upp vatten och näring. Rotzonen sträcker sig ofta långt utanför stammen, ungefär lika brett som kronan eller ännu bredare.
S
Sammetsfläckresistens
vaxtskydd-och-sjukdomarodling-och-skotselSortegenskap hos tomat som innebär att plantan har förmåga att motstå sammetsfläcksjuka, en svampsjukdom orsakad av Fulvia fulva (syn. Cladosporium fulvum) som framför allt angriper tomater i växthus.
Samodling
odling-och-skotselvaxtskydd-och-sjukdomarAtt odla två eller flera olika växtarter tillsammans på samma yta så att de gynnar varandra eller odlingen som helhet — till exempel genom att en arts doft håller skadedjur borta, eller att baljväxter tillför kväve till grannplantorna.
Saponiner
vaxtskydd-och-sjukdomarbotanik-och-vaxtdelarvaxtgiftNaturliga ämnen i många växter som bildar lödder i vatten och fungerar som växtens kemiska försvar. Förtäring kan irritera slemhinnor och ge illamående, kräkningar och diarré – hos både människor och djur.
Savblödning
beskarningbotanik-och-vaxtdelarvaxtskydd-och-sjukdomarDet som händer när sav rinner ut ur snittytor på träd som beskärs under sen vinter eller tidig vår, innan löven slagit ut men när rotsystemet redan börjat pumpa upp vätska. Vanligast hos björk, lönn och valnöt.
Savstigningen
botanik-och-vaxtdelarbeskarningodling-och-skotselDet vårfenomen då växtsaven börjar röra sig uppåt i träd och buskar igen, drivet av trycket från rötterna, strax innan knopparna slår ut. Under savstigningen bör man undvika att beskära arter som björk och lönn, eftersom de då lätt 'blöder' sav.
Senapsolja
botanik-och-vaxtdelarvaxtgiftSamlingsnamn för de skarpa, svavelrika ämnen (isotiocyanater och tiocyanater) som bildas i korsblommiga växter som senap, pepparrot och rucola när växtvävnaden skadas — det är dessa ämnen som ger den karakteristiska stickande smaken och lukten.
Senapsoljeglykosid
botanik-och-vaxtdelarvaxtgiftNaturligt ämne som finns i korsblommiga växter som pepparrot, senap och rädisa. Det lagras ofarligt i växten men frigör en skarp, flyktig senapsolja när växtvävnaden skadas – till exempel när roten rivs eller skärs.
Sidolök
botanik-och-vaxtdelarforokningLiten dotterlök som växer fram vid moderlökens bas och enkelt kan separeras för att planteras som en ny planta — ett smidigt sätt att föröka lökväxter vegetativt.
Sidoskott (pups)
forokningbotanik-och-vaxtdelarodling-och-skotselLitet sidoskott som spontant växer upp vid basen av moderplantan och kan skiljas av för att bli en ny, självständig planta. Kallas ofta 'pups' på engelska och är vanligt hos bromelior och suckulenter.
Självfertil
botanik-och-vaxtdelarodling-och-skotselEn växt som kan befrukta sig själv med sitt eget pollen och sätta frukt utan att behöva pollen från en annan individ.
Självsådd
forokningodling-och-skotselEn planta som grott på egen hand från frön som fallit till marken, utan att någon sått dem med avsikt.
Skildkönad (dioik)
botanik-och-vaxtdelarforokningVäxt där hanblommor och honblommor sitter på helt skilda individer — en hanplanta och en honplanta. Kallas också tvåbyggare. För att honplantan ska sätta frukt eller bär krävs att en hanplanta finns i närheten.
Skorv
vaxtskydd-och-sjukdomarodling-och-skotselVanlig svampsjukdom på äpple (och päron) orsakad av svampen Venturia inaequalis. Ger olivgröna till svartbruna fläckar på blad och frukt och gynnas av fuktigt väder.
Sköldlöss
vaxtskydd-och-sjukdomarSmå sugande insekter som fäster sig på blad, stjälkar och grenar och suger växtsaft. De känns igen som små, upphöjda gulbruna eller bruna prickar — det är honornas skyddande vaxsköld. Angrepp försvagar växten och kan ge missfärgade blad och hämmad tillväxt.
Snittblomma
odling-och-skotselbotanik-och-vaxtdelarBlomma eller blomstjälk som klipps av och används i buketter eller blomsterarrangemang. Termen används också om växter som odlas just för detta ändamål.
Solanaceae
botanik-och-vaxtdelarvaxtgiftBotanisk familj med det svenska namnet potatisväxter, dit bland annat potatis, tomat, paprika, aubergine och prydnadsväxter som petunia hör.
Solitär
odling-och-skotselTräd eller buske med ett karaktärsfullt, friväxande växtsätt som används som blickfång i trädgård eller park. I plantskolehandeln är solitär också en kvalitetsbeteckning för extra välodlade exemplar med minst tre kraftiga stammar eller grenar.
Solitärträd
odling-och-skotselTräd som planteras fristående som ett ensamt blickfång i trädgård eller park. I plantskolesammanhang avses ofta ett flerstammigt träd med minst tre stammar från basen, till skillnad från ett högstamsträd med en enda stam.
Solitärväxt
odling-och-skotselEn växt — perenn, buske eller träd — som planteras ensam som ett fristående blickfång i trädgården, rabatten eller parken, snarare än i grupp eller häck. Ordet 'solitär' kommer från latin och betyder ensam.
Spaljé
odling-och-skotselEn konstruktion av ribbor eller galler i trä, metall eller liknande som monteras mot en vägg eller står fristående, och används som stöd för klätterväxter eller för att forma fruktträd och buskar längs en plan yta.
Spinnkvalster
vaxtskydd-och-sjukdomarLiten spindeldjursgrupp (ca 0,5 mm) som suger växtsaft ur bladcellerna och lämnar bleka eller gråaktiga prickar på bladen. Vid kraftiga angrepp syns tunna spinntrådar mellan blad och stjälkar. Trivs i torrt och varmt klimat – vanlig på krukväxter, i växthus och utomhus under torra somrar.
Stenfrukt
botanik-och-vaxtdelarEn frukttyp där ett saftigt fruktkött omger en hård kärna – den så kallade stenen – som i sin tur skyddar fröet. Vanliga exempel är plommon, körsbär, persika och aprikos.
Stenparti
odling-och-skotselEn trädgårdsanläggning av sten, sand och jord som efterliknar en naturlig bergs- eller fjällmiljö. Stenarna värmer upp marken och ger god dränering, vilket passar solälskande, lågväxande växter som backtimjan, fetknopp och taklök.
Stickling
forokningodling-och-skotselEn bit av en växts skott, blad eller rot som man skär av och låter bilda nya rötter för att få en ny, självständig planta – ett enkelt sätt att föröka en växt utan frön.
Stocklöpning
odling-och-skotselbotanik-och-vaxtdelarNär en växt skjuter upp en blomstjälk och går i frö tidigare än normalt — vanligt hos köksväxter som rödbeta, spenat och sallat. Skörden minskar kraftigt eller uteblir helt.
Stockrosrost
vaxtskydd-och-sjukdomarSvampsjukdom (Puccinia malvacearum) som angriper stockrosor och ibland vilda malvor. Kännetecknas av små gula till bruna kuddar, främst på bladens undersida, som vid kraftiga angrepp kan hindra blomningen.
Stratifiering
forokningodling-och-skotselMetod för att få frön att gro genom att utsätta dem för en period av kyla och fukt – antingen i kylskåp eller utomhus under vintern. Efterliknar den naturliga vintervilan som många perenner, buskar och träd behöver för att bryta fröets vila.
Strålblomma
botanik-och-vaxtdelarEn av de yttersta blommorna i en blomkorg hos korgblommiga växter (t.ex. prästkrage, solhatt och ringblomma). Strålblommorna sitter i en krans runt kanten och är tunglika till formen – det är de som ger korgen sitt karaktäristiska 'kronbladsutseende'.
Städsegrön
botanik-och-vaxtdelarklimat-och-hardighetovervintringVäxt som behåller sina blad eller barr året runt och aldrig fäller dem alla på en gång — till skillnad från lövfällande arter. Exempel är gran, tall, murgröna, rhododendron och buxbom.
Suckulent
botanik-och-vaxtdelarodling-och-skotselVäxt med tjocka, köttiga blad eller stammar som lagrar vatten och därför klarar torka bra. Kaktusar och taklökar är välkända exempel.
Sumpzon
odling-och-skotselGrunt område längs en trädgårdsdamms kant med ett vattendjup på ungefär 0–20 cm, avsett för sumpväxter som kabbeleka, iris och kaveldun.
Surjord
jord-och-naringodling-och-skotselJord med lågt pH-värde som gynnar kalkskyende växter, till exempel rhododendron, azalea, ljung och blåbär. Typiskt pH för surjord i trädgårdssammanhang är 4,5–5,5.
Surjordsgödsel
jord-och-naringodling-och-skotselGödselmedel speciellt framtaget för växter som trivs i sur jord, till exempel rhododendron, azalea och blåbär. Det håller ett lågt pH och innehåller ofta extra järn, eftersom järn annars blir svårt för växterna att ta upp när pH är för högt.
Surjordsväxt
jord-och-naringodling-och-skotselVäxt som behöver sur jord – vanligen pH 4,5–5,5 – för att kunna ta upp näring och trivas. Typiska exempel är rhododendron, azalea och blåbär.
Svartfläcksjuka
vaxtskydd-och-sjukdomarSvampsjukdom orsakad av svampen Diplocarpon rosae som angriper rosor och ger runda, svartaktiga fläckar med fransig kant på bladen. Drabbade blad gulnar och faller av, vilket kan försvaga plantan kraftigt.
Svartfläckssjuka
vaxtskydd-och-sjukdomarVanlig svampsjukdom på rosor, orsakad av svampen Diplocarpon rosae. Syns som runda, svarta fläckar på bladen; angripna blad gulnar och faller av i förtid.
Sykon
botanik-och-vaxtdelarSykon är den urnformade, ihåliga blomställningen hos fikon (Ficus) där de små enkönade blommorna sitter dolda på insidan. Det vi ser och äter som ett 'fikon' är alltså egentligen ett sykon – en skenfrukt.
Synonym (botanik)
botanik-och-vaxtdelarEtt vetenskapligt namn på en växt som tidigare använts men som ersatts av ett nytt giltigt namn, ofta efter att forskning visat att arten klassificerats om. Synonymer dyker ofta upp på äldre fröpåsar, i böcker och i handelskatalogerna.
T
Taxiner
vaxtskydd-och-sjukdomarbotanik-och-vaxtdelarvaxtgiftGiftiga ämnen (alkaloider) som finns i nästan alla delar av idegran (Taxus). Vid förtäring stör de hjärtats rytm och kan i allvarliga fall leda till hjärtstopp.
Thujon
botanik-och-vaxtdelarvaxtskydd-och-sjukdomarvaxtgiftGiftigt ämne som finns naturligt i tuja och flera andra växter, till exempel malört och salvia. Thujon kan skada nervsystemet och levern vid förtäring av större mängder.
Tjuvning
odling-och-skotselbeskarningAtt nypa bort sidoskott som växer fram i bladvecken på tomatplantan, så att plantan lägger mer kraft på att utveckla och mogna sina frukter. Görs regelbundet under hela säsongen på högväxande tomatsorter.
Tjältorka
overvintringklimat-och-hardighetvaxtskydd-och-sjukdomarSkada på vintergröna växter som uppstår på senvintern när sol och vind får blad och barr att avdunsta vatten, medan rötterna inte kan ta upp nytt vatten ur den frusna marken.
Tomatin
botanik-och-vaxtdelarvaxtskydd-och-sjukdomarvaxtgiftEtt naturligt ämne (alkaloid) som tomatplantan bildar som försvar mot skadedjur och sjukdomar. Finns framför allt i blad, stjälkar och omogna gröna frukter; halten sjunker kraftigt när tomaten mognar och blir röd.
Toppning
beskarningodling-och-skotselAtt klippa eller nypa av toppen på ett skott eller en gren för att få växten att skjuta fler sidoskott och bli tätare och buskigare. Används på träd, buskar, häckar och ettåriga växter.
Torktålig
odling-och-skotselklimat-och-hardighetbotanik-och-vaxtdelarBeskriver växter som klarar längre torra perioder utan regelbunden bevattning. De har ofta djupa rötter, köttiga vattenlagrande blad eller stjälkar, eller små håriga blad som minskar avdunstningen.
Trattformad blomma
botanik-och-vaxtdelarBlomform där kronbladen är sammanvuxna och bildar ett rör som vidgas jämnt och gradvis mot öppningen — som en tratt. Vanlig hos till exempel petunior och purpurvinda.
Trumpetformad blomma
botanik-och-vaxtdelarBlomform där kronbladen bildar ett smalt rör som plötsligt vidgar sig mot mynningen — likt en trumpet. Typiska exempel är kaprifolier och narcissernas bikrona (trumpeten).
Tuberkel
botanik-och-vaxtdelarLitet, knöl- eller vårtformat utskott på kaktusens stam. Taggarna sitter i en areol på tuberkels spets, och hos många kakteussläkten – särskilt Mammillaria – bildas blommorna i fördjupningarna mellan tuberkarna.
Turion
botanik-och-vaxtdelarovervintringEn kompakt övervintringsknopp som vissa vattenväxter bildar på hösten. Turionen sjunker till bottnen, vilar där under vintern och skjuter upp nya skott på våren.
Tuva
botanik-och-vaxtdelarTät klump av skott, blad och rötter som en växt bildar när den växer ihop från ett gemensamt centrum – vanligt hos gräs, halvgräs och många perenner.
Tuvbildande
botanik-och-vaxtdelarVäxtsätt där ett gräs eller en ört skjuter upp täta bladknippen från en gemensam bas och bildar en kompakt, väldefinierad tuva – utan att sprida sig med utlöpare eller stoloner.
Tvåbyggare
botanik-och-vaxtdelarforokningVäxt där han- och honblommor sitter på olika individer — alltså på separata plantor. För att få frön och bär behöver man plantor av båda könen i närheten av varandra.
Tvåårig
botanik-och-vaxtdelarVäxt som lever i två år: första året bildas blad och rot som övervintrar, andra året blommar växten, sätter frö och dör sedan. Kallas också bienn.
Tvååriga skott
botanik-och-vaxtdelarbeskarningodling-och-skotselSkott hos hallon, björnbär och liknande Rubus-arter som är i sitt andra levnadsår. Det första året växer skottet utan att blomma; det andra året sätter det blommor och bär, varefter det dör och klipps bort.
Täckbark
odling-och-skotseljord-och-naringovervintringBarkflis från gran eller tall som läggs ut som ett skyddande lager på markytan i rabatter och planteringar. Täckbarken minskar avdunstning, håller ogräset borta och isolerar mot vinterkyla.
U
Ullöss
vaxtskydd-och-sjukdomarSmå skadedjur (familjen ullsköldlöss) som syns som vita, bomullsliknande tussar på blad, stjälkar och i bladhörn. De suger växtsaft och kan angripa många sorters krukväxter, till exempel kaktusar, pelargoner, fikus och orkidéer.
Undervärme
odling-och-skotselforokningVärme som tillförs underifrån – vanligtvis via en värmematta eller värmeplatta – för att hålla jorden i såddkärlet varmare än luften i rummet, vilket får frön att gro snabbare och sticklingar att bilda rötter fortare.
Uppbindning
odling-och-skotselAtt fästa växters grenar, skott eller stjälkar mot ett stöd – till exempel en spaljé, pinne eller vägg – med mjukt snöre, band eller klämmor, så att växten hålls uppe och kan styras i önskad riktning.
Uppbyggnadsbeskärning
beskarningodling-och-skotselBeskärning av unga träd och buskar som görs under de första åren för att forma en stark, välbalanserad kronstruktur som håller hela trädets livslängd.
Utfyllnadsväxt
odling-och-skotselEn växt som planteras för att fylla ut tomrum i en rabatt, kruka eller plantering — inte som blickfång, utan för att ge volym, mjuka upp kanter och binda ihop övriga växter i kompositionen.
Utlöpare
botanik-och-vaxtdelarforokningSidoskott som växer horisontellt ut från moderplantan, ovan eller under jord, och kan slå rot och bilda nya självständiga plantor.
Utplanteringsväxt
odling-och-skotselVäxt som säljs färdigodlad och planteras ut i rabatt, kruka eller balkonglåda för att pryda under en säsong. Många utplanteringsväxter är ettåringar, men det kan också vara fleråriga växter som inte klarar svenska vintrar och därför används som ettåringar här.
V
Vattenskott
beskarningbotanik-och-vaxtdelarodling-och-skotselSnabbväxande, raka och upprätta skott som trädet skjuter upp från stam eller grenar som en reaktion på hård beskärning eller annan stress — trädets sätt att snabbt återskapa förlorad bladmassa. De har sämre fäste än vanliga grenar och lämpar sig sällan som nya krongrenar.
Vattenväxtkorg
odling-och-skotselEn genombruten korg av plast eller kokosfiber som används för att plantera vattenväxter i en damm. Korgen håller ihop jord och rötter, hindrar växten från att sprida sig okontrollerat och gör det enkelt att lyfta upp och flytta om plantan.
Vattenväxtnäringstablett
jord-och-naringodling-och-skotselKomprimerad gödselstick som trycks ner i vattenväxtjorden och frigör näring långsamt direkt till växtens rötter. Eftersom näringen stannar i jorden och inte löser upp sig fritt i vattnet minskar risken för algproblem i dammen.
Vegetativ förökning
forokningodling-och-skotselbotanik-och-vaxtdelarFörökning av en växt utan frön, till exempel genom sticklingar, delning eller avläggare. De nya plantorna blir genetiskt identiska med moderplantan och behåller därmed dess egenskaper.
Vermikulit
jord-och-naringodling-och-skotselforokningNaturligt glimmermineral som expanderar till lätta, porösa korn när det hettas upp. Används i trädgården som jordförbättring för att förbättra fuktbalans och luftighet, och som tunt täcklager vid frösådd för att hålla fukten utan att blockera ljuset.
Vertikalskärning
odling-och-skotselSkötselmetod för gräsmattan där ett specialredskap (vertikalskärare) med knivar skär grunda spår rakt ner i grässvålen för att riva upp filtlager av dött gräs och mossa, lufta marken och stimulera gräset att bilda nya sidoskott.
Viloperiod
botanik-och-vaxtdelarodling-och-skotselovervintringDen period då en växt tillfälligt slutar växa och går ner på sparlåga. Tidpunkten varierar: vårblommande lökväxter vilar på sommaren efter blomningen, medan lövfällande buskar och träd vilar under vintern.
Vindpollinering
botanik-och-vaxtdelarodling-och-skotselPollinering där pollen förs från blomma till blomma med hjälp av vinden i stället för av insekter eller andra djur. Typiskt för gräs, barrträd och hängväxter som björk och hassel.
Vinterbränna
overvintringklimat-och-hardighetvaxtskydd-och-sjukdomarSkada på städsegröna växter — som barrväxter, rhododendron och buxbom — där bladen torkar ut och blir bruna under sen vinter eller tidig vår. Det sker när sol och vind får vatten att avdunsta från bladen samtidigt som rötterna inte kan ta upp nytt vatten ur den frusna marken.
Vinterfukt
overvintringklimat-och-hardighetvaxtskydd-och-sjukdomarStillastående vatten eller ihållande blöt jord under vintern, som kan orsaka rotröta hos känsliga växter. Många perenner och alpiner klarar kyla bra men skadas av att stå med rötterna i blöt jord under vintermånaderna.
Vintergrön
botanik-och-vaxtdelarklimat-och-hardighetovervintringVäxt som behåller sina blad eller barr under vintern men fäller dem under vårvintern när de nya bladen kommer. Ska inte förväxlas med städsegrön, som behåller bladen året runt.
Vintergrönt bladverk
botanik-och-vaxtdelarovervintringklimat-och-hardighetBlad som sitter kvar på växten under vintern men fälls under sen vinter eller tidig vår när nya blad tar vid. Ska inte förväxlas med städsegrönt bladverk, där bladen behålls året runt.
Vinterskydd
overvintringodling-och-skotselklimat-och-hardighetÅtgärd eller material som används för att skydda känsliga trädgårdsväxter under vintern mot skador av frost, kyla, vind och uttorkning. Vanliga material är granris, torra löv, juteväv och fiberduk.
Vintertorka
vaxtskydd-och-sjukdomarovervintringklimat-och-hardighetSkada på vintergröna växter som uppstår när marken är frusen och rötterna inte kan ta upp vatten, medan sol och vind fortsätter att torka ut blad och barr.
Vintertäckning
overvintringodling-och-skotselklimat-och-hardighetSkydd som läggs runt eller över känsliga växter på hösten för att minska risken för frostskador under vintern. Vanliga material är granris, löv, halm och fiberduk.
Vintervila
odling-och-skotselklimat-och-hardighetovervintringDet naturliga viloläge som växter går in i under vinterhalvåret, då tillväxten stannar av som svar på kortare dagar och lägre temperaturer. Gäller träd, buskar, perenner och krukväxter.
Vippa
botanik-och-vaxtdelarGrenig blomställning där blommorna (eller småaxen) sitter på upprepat förgrenade sidogrenar och ger ett luftigt, ofta vajande intryck. Vanligast hos gräs, men används i trädgårdssammanhang även om liknande löst byggda blomställningar hos andra växter.
Vissnesjuka
vaxtskydd-och-sjukdomarodling-och-skotselSvampsjukdom som framför allt drabbar storblommiga klematissorter och gör att skott och rankor plötsligt vissnar ner på bara några dagar. Klipp omedelbart bort drabbade delar ända ner till rothalsen och lägg dem i brännbara sopor — aldrig i komposten.
Väldränerad jord
jord-och-naringodling-och-skotselJord där överskottsvatten rinner undan i lagom takt så att rötterna varken står i blöt eller torkar ut för snabbt.
Växelbruk
odling-och-skotseljord-och-naringvaxtskydd-och-sjukdomarOdlingsmetod där man flyttar grönsakerna till en ny plats i kökslandet varje år enligt ett fast schema. Det förhindrar att jorden utarmas och minskar risken för att sjukdomar och skadedjur bygger upp sig på samma fläck.
Växtföljd
odling-och-skotseljord-och-naringvaxtskydd-och-sjukdomarAtt flytta runt ettåriga grönsaker mellan olika odlingsbäddar eller kvarter år för år, så att samma växtfamilj inte återkommer på samma plats för tidigt. Det minskar risken för jordtrötthet, sjukdomar och skadedjur.
W
Woodland
odling-och-skotseljord-och-naringWoodland (uttalas 'wudlend') är en medvetet anlagd trädgårdslund som efterliknar ett skogsbryn eller en lund, med halvskugga till skugga, mullrik och fuktighetshållande jord samt växter i flera skikt: träd, buskar, perenner och marktäckare.
Y
Ympställe
forokningodling-och-skotselDet ställe på stammen där den ympade sorten fogats samman med grundstammen; syns ofta som en liten förtjockning eller knöl. Vid fruktträd ska ympstället hållas ovan jord, medan det vid rosor vanligen planteras ca 10 cm under markytan.
Å
Årsskott
botanik-och-vaxtdelarbeskarningodling-och-skotselNytt skott som växer ut under innevarande växtsäsong. Hos många sommar- och höstblommande växter, till exempel italiensk klematis (beskärningsgrupp 3), bildas blommorna just på dessa färska skott – vilket styr när och hur hårt man ska beskära.
Ö
Övervintring
overvintringodling-och-skotselklimat-och-hardighetAtt skydda en köldkänslig växt så att den överlever vintern – antingen genom att flytta den inomhus till ett svalt, ljust och frostfritt utrymme, eller genom att isolera den på plats ute med exempelvis fiberduk, krukomslag eller löv.
Övervintringsbokstav
klimat-och-hardighetovervintringPerennagruppens bokstavsbeteckning A–D som visar hur stor chansen är att en perenn övervintrar i Sverige, oavsett var i landet den odlas. A betyder att växten övervintrar pålitligt; D att den normalt inte klarar en svensk vinter.