Hallon (Rubus idaeus) är en flerårig bärbuske som ger söta, aromatiska bär från juli till september. Med rätt skötsel kan du skörda från samma buske i 10–15 år. Odlingen passar både större trädgårdar och mindre utrymmen – hallon växer framgångsrikt i pallkrage eller större krukor på balkonger. Denna matväxt är tålig, relativt lättskött och trivs i hela Sverige.

Hallon – odla söta bär från egen buske
Läge: Sol till halvskugga
Höjd: 100-200 cm
Jord: Näringsrik, väldränerad
Vattning: Måttlig, jämn fuktighet under etablering och bärsättning
Skörd: Juni-Juli
Skötsel: Lätt till Medel
Användning: Trädgård
Giftighet:Människor: Nej, ej giftig för människorDjur: Nej, ej giftig för djur
Invasiv status:Ej invasiv
Odling i Sverige:Planteras i trädgården för bärproduktion. Härdig i hela Sverige (svensk växtzon 1-8). Trivs i näringsrik, väldränerad jord. Föredrar soliga till halvskuggiga lägen. Behöver stöd för att växa upprätt. Passar även bra för pallkrage och större krukor på balkongen i södra Sverige. Regelbunden beskärning är viktig för god skörd.

Hallon är en inhemsk växt i stora delar av Europa och Asien, inklusive Sverige. Vildhallon har länge samlats in, och odlingen av hallon som bärväxt tog fart på allvar under medeltiden. Idag finns det hundratals sorter anpassade för olika klimat och smaker.

Hallonets växtsätt och sorter

Hallon är en flerårig buske som bildar nya skott från rotsystemet varje år, så kallade rotskott. Dessa skott växer uppåt och kan bli mellan 100 och 200 cm höga beroende på sort och växtplats. Hallonen delas in i två huvudtyper baserat på fruktbärande: sommarhallon och hösthallon.

Sommarhallon sätter bär på fjolårsskotten under juli–augusti. Hösthallon bildar bär på årsskotten sent på sommaren och hösten, ofta ända fram till första frosten. Detta gör hösthallon värdefullt för att förlänga skördeperioden.

Bladen är mörkgröna, tandade och sitter i grupper om tre eller fem. De små, vitaktiga blommorna sitter i glesa klasar och lockar bin och humlor. Bären mognar till klassisk röd färg, men det finns även sorter med gula och svarta hallon. Många sorter har taggiga stjälkar, men taggfria varianter är enklare att sköta och skörda.

Skötsel för riklig hallonskörd

1

Plantering och placering

Plantera hallonplantor på våren eller hösten. Välj en solig till halvskuggig plats med näringsrik, väldränerad jord. Hallon föredrar ett pH-värde mellan 5,5 och 6,5. Gräv en rad med ett avstånd på cirka 50 cm mellan plantorna, men kontrollera den specifika sortens rekommendationer. Blanda gärna in kompost eller välbrunnen stallgödsel i jorden innan plantering för att förbättra näringsinnehållet. Se till att det finns någon form av stöd, som spaljé eller uppspända trådar, eftersom hallonskotten behöver något att klättra på för att inte böjas av bärtyngden. Vattna rikligt direkt efter plantering.

2

Vattning och gödsling

Hallon behöver jämn fuktighet, särskilt under etableringsåret samt när bär bildas och mognar. Vattna regelbundet vid torrt väder, cirka 20–30 liter per kvadratmeter en gång i veckan, men undvik att jorden blir vattensjuk. Ett tjockt lager gräsklipp eller barkmull runt plantorna hjälper till att bevara fukten, håller nere ogräset och tillför näring. Gödsla hallon på våren med ett allsidigt bärgödsel eller välbrunnen stallgödsel. Undvik att gödsla för sent på säsongen, då detta kan stimulera nytillväxt som inte hinner mogna inför vintern.

3

Beskärning av hallon

Beskärning är avgörande för hallonens hälsa och skördens storlek. För sommarhallon: klipp bort alla skott som burit frukt ända ner till marken direkt efter skörd på sensommaren. Låt 8–10 av årets nya skott stå kvar per meter – dessa kommer att bära frukt nästa år. För hösthallon: klipp ner alla skott till marken sent på hösten eller tidigt på våren innan knopparna sväller. Hösthallon sätter bara bär på årsskotten, så alla skott kan klippas bort helt efter säsongen. Detta förenklar beskärningen avsevärt. Använd alltid rena, vassa verktyg vid beskärningen.

4

Skörd och skydd

Hallon skördas vanligtvis från juli till september beroende på sort och geografiskt läge. Bären är färdiga att plocka när de lossnar lätt från blomfästet och har fått sin fulla färg och sötma. Plocka regelbundet, gärna varannan dag, för att stimulera ny bärsättning och förhindra att bären möglar. Förvara de skördade bären svalt och ät dem så snart som möjligt för bästa smak. Skydda hallonen från fåglar med ett nät när bären börjar mogna, annars kan hela skörden snabbt försvinna. Fäst nätet ordentligt så att fåglarna inte kan ta sig in från sidorna eller underifrån.

Vanliga problem vid hallonodling

Får dålig skörd eller inga bär alls
Dålig skörd beror ofta på felaktig beskärning, för lite solljus, näringsbrist eller otillräcklig pollinering. Kontrollera att du beskär rätt typ av hallon (sommar- eller hösthallon). Se till att plantorna får minst 6 timmars direkt solljus per dag. Komplettera med bärgödsel på våren. Locka till dig pollinerare med andra blommor i närheten. Skydda hallonen mot fåglar, som annars tar bären innan du hinner skörda.
Hallonen sprider sig för mycket med rotskott
Hallon har en stark tendens att sprida sig via rotskott. För att kontrollera spridningen kan du plantera hallonen i en avgränsad bädd eller använda en rotspärr som grävs ner cirka 30–40 cm djupt. Regelbunden klippning av oönskade skott som dyker upp utanför det avsedda området är också effektivt. Välj gärna sorter som är mindre benägna att sprida sig aggressivt. Att gräva upp rotskott och plantera om dem på andra ställen är ett sätt att ta vara på överskottet.
Skadedjur som hallonmask eller bladlusangrepp
Hallonmask är larver av hallonänger som gör bären oätliga. För att undvika detta kan du rensa bort gamla, angripna skott noggrant på hösten. Bladlusangrepp kan bekämpas med såpvatten eller genom att locka till dig nyckelpigor och andra naturliga fiender. Vid allvarliga angrepp kan biologisk bekämpning eller godkända växtskyddsmedel användas. Inspektera plantorna regelbundet för att upptäcka problem i tid.

Vanliga frågor

Fler i kategorin Bärbuskar

Alla Bärbuskar

Källor och verifiering

•
Giftinformation: Giftinformationscentralen
•
Invasiva arter: Naturvårdsverket
•
Växtdata: Sammanställt från botaniska databaser