Tigerliljan (Lilium lancifolium, syn. Lilium tigrinum) är en högt växande lökväxt med distinkta orangea blommor täckta av mörka prickar. Under juli och augusti skapar den dramatisk blomning i rabatter och som solitär. Med sin tålighet och enkla skötsel passar den väl i svenska trädgårdar.

Tigerlilja
Lilium tigrinum
Tigerliljan, Lilium tigrinum, har sitt ursprung i östra Asien, främst Kina, Korea och Japan. Den har odlats i århundraden för både sin skönhet och sina ätliga lökar, som är en traditionell ingrediens i det asiatiska köket. Växten introducerades i Europa under 1800-talet och blev snabbt populär som prydnadsväxt tack vare sina slående blommor och sin tålighet. Dess vetenskapliga namn 'tigrinum' refererar till de prickiga blombladen som påminner om en tigers päls. I Sverige har den etablerat sig som en pålitlig och älskad trädgårdsväxt.
Växtens egenskaper och utseende
Tigerliljan är lätt att känna igen på sina karakteristiska, nedåtriktade blommor. Dessa är intensivt orange till orangeröda, täckta med mörka, nästan svarta, prickar som ger dem ett vilt och exotiskt utseende. Kronbladen är kraftigt tillbakaböjda (reflexa), vilket ger blommorna deras karakteristiska turbanliknande form.
Växten når vanligtvis 60–150 centimeter höjd och bildar stadiga stjälkar med lansettformade, mörkgröna blad. En intressant egenskap är att små, mörka groddknoppar – så kallade bulbiller – utvecklas i bladvecken längs stjälken. Dessa kan samlas in och planteras för att föröka växten, även om det tar några år innan de utvecklas till blommande plantor.
Blomningen sker under juli och augusti, vilket gör Tigerliljan värdefull när många andra växter börjar avta. Dess höga växtsätt gör den lämplig som bakgrundsväxt i rabatter eller som en dramatisk solitär i gräsmattan. Växten är också relativt doftsvag jämfört med många andra liljor.
Skötselråd för en blomstrande Tigerlilja
Plantering av lökar
Plantera Tigerliljans lökar på hösten (september–oktober) eller tidigt på våren (mars–april) innan marken fryser eller innan nya skott börjar växa. Välj en plats med sol till halvskugga och väldränerad jord. Gräv en grop cirka 15–20 centimeter djup och placera löken med spetsen uppåt. Avståndet mellan lökarna bör vara 20–30 centimeter för att ge dem utrymme att utvecklas. Täck med jord och vattna ordentligt efter plantering för att eliminera luftfickor och säkerställa god kontakt med jorden.
Vattning och näringstillförsel
Tigerliljan behöver regelbunden vattning, särskilt under torra perioder, under etableringsfasen och när den är i blom. Se till att jorden hålls jämnt fuktig men aldrig genomblöt, då detta kan orsaka att lökarna ruttnar. En god dränering är därför kritisk. Under växtsäsongen, från vår till tidig sommar, kan du tillföra ett allsidigt gödsel för blommande växter. Följ rekommendationerna på produktförpackningen för dosering. Övergödsling bör undvikas, då det kan leda till frodigt bladverk på bekostnad av blomning.
Beskärning och vinterförberedelser
Efter att Tigerliljan har blommat färdigt är det bra att klippa bort de vissna blommorna. Detta förhindrar att växten lägger energi på fröproduktion och uppmuntrar istället löken att lagra näring inför nästa säsong. Låt stjälken och bladen stå kvar tills de gulnar och vissnar helt på hösten, då de bidrar till att samla energi åt löken. Därefter kan de klippas ner till marknivå. I de flesta delar av Sverige behöver Tigerliljan ingen extra vintertäckning, men i kallare områden kan ett lager löv eller granris ge extra skydd. OBS: Tigerliljan tillhör släktet Lilium och är välbelagd som giftig för katter – hela växten, inklusive pollen och blad, kan orsaka akut njursvikt. Kattägare bör undvika att odla tigerliljan på platser där katter har tillgång till den.
Förökning och omplantering
Tigerliljan kan förökas på flera sätt. De små bulbillerna som bildas i bladvecken kan samlas in på hösten och planteras grunt i krukor eller direkt i jorden. Det tar dock några år innan dessa utvecklas till blommande plantor. Större lökar kan också delas när de blir för stora eller när du vill flytta dem. Detta görs bäst på hösten efter att bladen vissnat. Gräv försiktigt upp löken, dela den (om det finns sidolökar) och plantera om dem direkt. Detta är också ett bra tillfälle att förbättra jorden i planteringsgropen.





