Backtimjan (Thymus serpyllum) är en lågväxande perenn som bildar en tät, kryddoftande matta av små mörkgröna blad. Under högsommaren täcks den av ett överflöde av små lila, rosa eller vita blommor som lockar till sig bin och humlor. Dess otroliga tålighet mot torka och sol gör den till ett självklart val för utmanande lägen som stenpartier, murar och torra slänter där få andra växter trivs.

Backtimjan – torktålig matta för soliga lägen
Läge: Fullt solläge
Härdighet / Zon:Härdig upp till zon 5. Trivs bäst i södra och mellersta Sverige; i norra Sverige (zon 6 och uppåt) krävs mycket god dränering och skyddat läge, och övervintring kan vara osäker.
Höjd: 5-10 cm
Jord: Väldränerad, sandig, grusig och mager jord. Undvik kompakt och fuktig lerjord.
Vattning: Mycket torktålig när den är etablerad. Vattna endast vid plantering och under extrema, långvariga torrperioder.
Blomning: Juni-Augusti
Blomfärg: Lila, rosa eller vit
Skötsel: Lätt
Användning: Rabatt eller trädgård
Giftighet:Människor: Nej, ej giftig för människorDjur: Uppgifter om giftighet för husdjur saknas i svenska auktoritativa källor – rådgör med veterinär vid misstänkt förtäring.
Invasiv status:Ej invasiv
Odling i Sverige:Backtimjan trivs bäst i full sol och väldränerad, gärna sandig eller grusig jord. Den är torktålig när den väl har etablerat sig. Passar utmärkt i stenpartier, på murar, som marktäckare eller i grusgångar. Kan även odlas i pallkrage. Sprider sig med utlöpare och kan bilda täta mattor. Klipp gärna ner efter blomning för att främja ny tillväxt och en kompaktare form.

Backtimjan växer vilt över stora delar av Europa och Asien, inklusive i Sveriges torra backar och hällmarker. Dess latinska namn 'serpyllum' kommer från grekiskans 'herpyllos', som betyder 'krypande', vilket perfekt beskriver dess växtsätt. Historiskt har den använts flitigt både som medicinalväxt och krydda, uppskattad för sina antiseptiska egenskaper och sin aromatiska smak. Romarna använde den i badvatten och för att smaksätta ost och likörer. I Norden har den traditionellt använts i folkmedicin mot hosta och förkylning. Idag är den främst en älskad trädgårdsväxt, uppskattad för sin förmåga att skapa vackra, tåliga och doftande mattor i våra trädgårdar.

Egenskaper och utseende

Backtimjan är en mattbildande perenn som sällan blir högre än 5–10 centimeter men breder villigt ut sig med hjälp av rotande utlöpare. Bladverket består av mycket små, nästan nålliknande blad som är mörkgröna och sitter tätt längs stjälkarna. Med åren förvedas de nedre delarna – backtimjan är egentligen en halvbuske, men räknas i trädgårdssammanhang som en lättskött marktäckande perenn.

I mildare delar av Sverige behåller den ofta sina blad över vintern, vilket ger ett välkommet inslag av grönt i en annars kal trädgård.

Under högsommaren, från juni till augusti, förvandlas den gröna mattan till ett blomsterhav. De små, trattformade blommorna sitter i täta samlingar och är oemotståndliga för bin, humlor och fjärilar. Denna egenskap gör backtimjan till mer än bara en prydnad; den blir en aktiv del av trädgårdens ekosystem.

Dess främsta prydnadsvärde ligger i förmågan att väva samman olika element i trädgården – att fylla utrymmet mellan trampstenar, mjukt bölja över kanten på en stenmur eller skapa textur i ett stenparti.

Skötselråd för Backtimjan

1

Plantering och placering

Plantera backtimjan på våren eller i försommaren (maj–juni) när frostrisken är över. Välj den soligaste, varmaste och torraste platsen i trädgården. Jorden måste vara extremt väldränerad – om du har kompakt lerjord, förbättra den avsevärt genom att blanda i rikligt med grovt grus och sand. Ett upphöjt läge, som i ett stenparti eller på en mur, är idealiskt. Vid plantering sätter du småplantor med cirka 20–30 centimeters mellanrum så att de snabbt växer ihop till en tät matta. Vattna igenom jorden ordentligt vid planteringstillfället för att hjälpa rötterna att etablera sig, men undvik att jorden blir stående blöt.

2

Vattning och näring

Backtimjan är en mästare på att hantera torka. När plantan väl har etablerat sig, vilket brukar ta en säsong, behöver den i princip aldrig vattnas. Den klarar sig utmärkt på den nederbörd som faller naturligt i Sverige. Enda undantaget är vid extrem och långvarig torka under sommaren, då en rotblöta kan vara gynnsam. Gällande näring är regeln enkel: gödsla inte. Backtimjan trivs och blir som vackrast i mager jord. Gödsel, särskilt kväverik sådan, leder till gles och ranglig tillväxt med färre blommor.

3

Beskärning och underhåll

Den viktigaste åtgärden är en lätt beskärning direkt efter att huvudblomningen är över i augusti. Använd en häcksax eller en vass sekatör för att klippa bort de överblommade blomställningarna och cirka en tredjedel av den nya tillväxten. Detta uppmuntrar plantan att förgrena sig och hålla sig tät och kompakt istället för att bli kal och gles i mitten. Under etableringsfasen är det också viktigt att hålla efter ogräs som kan försöka tränga sig igenom mattan. När backtimjan väl är tät och etablerad konkurrerar den effektivt ut det mesta ogräset på egen hand.

Vanliga misstag och lösningar

Plantorna ruttnar i mitten och dör, särskilt efter vintern.
Detta är ett klassiskt tecken på för fuktig jord – ett problem som kallas vinterfukt. Rötterna klarar inte av att stå i kall, blöt jord. Lösningen är att förbättra dräneringen radikalt. Gräv upp plantorna, blanda in rikligt med sand och grus i jorden och återplantera dem gärna på en liten kulle eller slänt för att säkerställa att vatten rinner undan.
Backtimjanmattan blir kal, gles och vedartad i mitten.
Detta är en naturlig åldringsprocess eller ett resultat av för lite ljus. Lösningen är att föryngra plantan. Klipp ner den hårt efter blomning för att stimulera ny tillväxt från basen. Du kan också gräva upp hela plantan, dela den och återplantera de unga, livskraftiga yttre delarna. Se till att växtplatsen får minst 6–8 timmar full sol per dag.
Plantorna blommar inte, eller väldigt sparsamt.
Den absolut vanligaste orsaken är för lite sol. Backtimjan kräver fullt solljus för att sätta rikligt med blommor. Flytta plantan till en soligare plats. En annan orsak kan vara att jorden är för näringsrik. Om du har gödslat, sluta omedelbart. För mycket näring, särskilt kväve, främjar bladtillväxt på bekostnad av blommor. Låt plantan svälta lite så kommer den att belöna dig med blommor.

Vanliga frågor

Fler i kategorin Perenner

Alla Perenner

Källor och verifiering

•
Giftinformation: Giftinformationscentralen
•
Invasiva arter: Naturvårdsverket
•
Härdighet: Perennagruppen
•
Växtdata: Sammanställt från botaniska databaser