Brittsommaraster (Aster amellus) förlänger blomningssäsongen långt in på hösten med vibrerande lila blommor och gul mitt. Den bildar en kompakt, buskig planta som sällan behöver stöd och är en viktig nektarkälla för humlor och fjärilar när få andra växter blommar. Tålig och skötselfri, passar den både som solitär och i grupp i soliga rabatter.

Brittsommaraster – lila höstblommor för soliga rabatter

Brittsommaraster

Aster amellus

Läge: Fullt solläge
Härdighet / Zon:Zon 1–7 (härdighet A)
Höjd: 40-70 cm
Jord: Väldränerad, näringsrik jord. Gärna neutral till kalkrik.
Vattning: Måttlig. Vattna regelbundet under torra perioder, särskilt under etablering. Tål viss torka som etablerad.
Blomning: Augusti-Oktober
Blomfärg: Lila, blåviolett, rosa
Skötsel: Lätt
Användning: Rabatt eller trädgård
Giftighet:Människor: Nej, ej giftig för människorDjur: Nej, ej giftig för djur
Invasiv status:Ej invasiv
Odling i Sverige:Brittsommarastern trivs i de flesta delar av Sverige upp till zon 7, förutsatt att den får en solig och väldränerad växtplats. Den är tålig mot kyla och etablerar sig väl i trädgården. Som frilandsplanterad perenn med härdighet A klarar brittsommarastern normalt vintern utan extra skydd — krukodlade exemplar bör däremot skyddas mot kyla. Undvik tunga, fuktiga jordar som kan leda till rotröta.

Aster amellus, eller Brittsommarastern, är ursprungligen hemmahörande i Europa och västra Asien. Dess naturliga utbredningsområde sträcker sig från Central- och Sydeuropa österut till Kaukasus och Sibirien. Arten har odlats i trädgårdar i århundraden, uppskattad för sin sena blomning som ger färg åt trädgården när många andra växter har blommat över. Namnet 'Aster' kommer från grekiskans ord för 'stjärna', vilket syftar på blommans form. 'Amellus' är ett gammalt latinskt namn på en växt som Plinius den äldre nämnde, vilken tros ha varit just denna asterart. Växten har traditionellt använts i folkmedicinen i vissa regioner, men är idag främst en omtyckt prydnadsväxt i trädgårdar globalt.

Brittsommarasterns karaktär och odling som prydnadsväxt

Brittsommarastern är en perenn som blommar från augusti till oktober, en period då många andra växter har blommat ut. Den bildar en stabil, buskig planta med höjd 40–70 cm och bredd 30–50 cm, lämplig för både framkant och mitt i rabatter. Stjärnformade blommor i lila, blåviolett eller rosa omger en gul disk. Det mörkgröna, lansettformade bladverket skapar en fin kontrast och täcker plantan tätt.

Arten trivs i fullt solljus och väldränerad, näringsrik jord – gärna neutral till kalkrik. En etablerad planta tål viss torka, men regelbunden vattning under torra perioder är att föredra, särskilt under de första åren. Brittsommarastern är mycket omtyckt av pollinerande insekter och är tålig mot de flesta skadedjur och sjukdomar. Den växer väl i större delen av Sverige och är ett tillförlitligt val för att skapa dynamik och färg när hösten börjar.

Skötselråd för en frodig Brittsommaraster

1

Val av plats och plantering

Välj en solig plats med minst sex timmars direkt solljus per dag. Jorden bör vara väldränerad, näringsrik och gärna neutral till lätt kalkrik. Förbered planteringsgropen genom att blanda kompost eller mull med befintlig jord för att förbättra dränering och näringsinnehåll. Plantera på samma djup som den stod i krukan och vattna rikligt efter plantering. Säkerställ cirka 30–50 cm mellan plantorna för god luftcirkulation.

2

Vattning och gödsling

Vattna regelbundet under torra perioder, särskilt under växtens första år för att underlätta etablering. Jorden bör hållas jämnt fuktig men inte blöt. En etablerad planta tål viss torka. Gödsla sparsamt – ett allsidigt trädgårdsgödsel på våren när plantan börjar växa räcker oftast. Undvik överdriven kvävegödsling, som stimulerar bladtillväxt på bekostnad av blomningen.

3

Beskärning och vinterförberedelser

Klipp ner vissna stjälkar på våren, strax innan nya skott börjar synas. Detta stimulerar ny tillväxt och håller plantan frisk. Plocka bort vissna blommor under säsongen för att förlänga blomningstiden. Frilandsplanterade exemplar med härdighet A klarar normalt vintern utan extra skydd. Krukodlade plantor bör däremot skyddas mot kyla eller flyttas in i ett svalt, frostfritt utrymme.

4

Delning för vitalitet

För att hålla plantan vital och blomvillig kan delning vart tredje till femte år vara bra. Gör detta på våren innan ny tillväxt kommit igång ordentligt. Gräv upp hela plantan, dela rotklumpen försiktigt i mindre delar med en spade eller kniv, och plantera om de delade bitarna på nya platser. Detta föryngrar plantan och förhindrar att den blir för tät.

Vanliga misstag och lösningar vid odling av Brittsommaraster

Plantan blommar dåligt eller har glesa blommor trots rätt säsong.
Detta beror ofta på för lite solljus. Brittsommarastern kräver fullt solljus för riklig blomning. Om plantan står i skugga under delar av dagen, försök flytta den till en soligare plats. Överdriven kvävegödsling kan också leda till frodigt bladverk på bekostnad av blommor – se över din gödslingsrutin.
Bladverket gulnar och plantan ser allmänt svag ut.
Gula blad kan bero på näringsbrist eller för fuktig jord med dålig dränering, vilket leder till rotröta. En balanserad gödsling på våren kan hjälpa. Säkerställ väldränerad jord och vattna med måtta. I tunga lerjordar kan inblandning av grus och kompost förbättra situationen.
Plantan blir för hög och faller isär, speciellt efter regn.
Detta händer ofta när plantan får för mycket kväve eller står i för skuggigt läge, vilket gör stjälkarna långa och veka. Säkerställ fullt solläge och använd ett gödsel med lägre kvävehalt. Du kan också nypa av topparna på de längsta skotten tidigt på sommaren, vilket uppmuntrar till en buskigare växtform. I värsta fall kan stöd behövas.
Plantan får mjöldagg på bladen, speciellt under sensommaren.
Mjöldagg trivs i fuktiga förhållanden med dålig luftcirkulation. Säkerställ att plantorna inte står för tätt och får tillräckligt med luft. Vattna vid basen istället för att blöta ned bladen. Vid angrepp kan du behandla med ett svampmedel eller en lösning av bikarbonat och vatten.

Vanliga frågor

Fler i kategorin Perenner

Alla Perenner

Källor och verifiering

•
Giftinformation: Giftinformationscentralen
•
Invasiva arter: Naturvårdsverket
•
Härdighet: Perennagruppen
•
Växtdata: Sammanställt från botaniska databaser