Getrams (Polygonatum odoratum), även känd som kung Salomos sigill, är en perenn som trivs där många andra växter kämpar – i skuggiga lägen under träd, vid husväggar eller i skogsplanteringar. Denna växt från sparrisväxtfamiljen utmärks av sina bågformade stjälkar, vita klockformade blommor som hänger diskret från undersidan och en förmåga att bilda täta, grönande bestånd över tid. Den är anspråkslös, långlivad och passar väl in i naturliga trädgårdsmiljöer.

Getrams – vita blommor för skuggiga lägen och husväggar.

Getrams

Polygonatum odoratum

Läge: Halvskugga till helskugga
Härdighet / Zon:Zon 1-8
Höjd: 30-60 cm
Jord: Mullrik, fuktig men väldränerad jord. pH-värde neutralt till lätt surt.
Vattning: Föredrar jämnt fuktig jord, särskilt under torra perioder. Etablerade plantor tål kortare torka.
Blomning: Maj-Juni
Blomfärg: Vit
Skötsel: Lätt
Användning: Rabatt eller trädgård
Giftighet:Människor: Ja, giftigDjur: Ja, giftig
Invasiv status:Ej invasiv
Odling i Sverige:Trivs bäst i mullrik, fuktig men väldränerad jord. Sprider sig med jordstammar och bildar med tiden täta bestånd. Lättodlad och anspråkslös. Passar bra i skogsplanteringar och skuggiga rabatter. Mycket härdig och anpassningsbar för hela Sverige, zon 1–8.

Getrams är ursprungligen vildväxande i Europa och Asien, inklusive Sverige, där den ofta återfinns i lövskogar och på skuggiga slänter. Dess namn, Polygonatum, kommer från grekiskans 'poly' (många) och 'gonu' (knä), vilket syftar på de knäböjda lederna på jordstammen. 'Odoratum' betyder 'luktande' (av latinets odor), vilket syftar på blommans karaktäristiska, något fräna doft – därav också det svenska trivialnamnet getrams. Historiskt har växten använts inom folkmedicinen, och dess jordstam ansågs ha helande egenskaper för sår och blåmärken. Idag odlas den främst som en uppskattad prydnadsväxt för sin eleganta form och skönhet i skuggiga trädgårdsmiljöer.

Getrams – En växt för skuggiga lägen

Getrams blir vanligtvis 30–60 centimeter hög och sprider sig långsamt via krypande jordstammar, vilket gör att den bildar täta bestånd över flera år. Bladen är ovala till lansettlika, sitter parvis längs stjälken och har frisk grön färg. Blomningen sker i maj–juni, då små vita klockformade blommor hänger ner från stjälkarnas undersida och avger en svag, något frän, aromatisk doft.

Efter blomningen utvecklas små blåsvarta bär som är dekorativa men giftiga – viktigt att veta om barn eller husdjur vistas i trädgården. Växten är mycket härdig och trivs i hela Sverige. Den passar för skuggiga rabatter, under träd och buskar, eller i skogsplanteringar, där den skapar en naturlig och rofylld atmosfär.

Skötselråd för en frodig Getrams

1

Välj rätt växtplats och jord

Getrams trivs bäst i halvskugga till helskugga, vilket gör den lämplig för norrlägen, under träd eller längs en husvägg som inte får direkt sol. Jorden bör vara mullrik, fuktighetshållande men samtidigt väldränerad. En lerig jord mår bra av att förbättras med kompost och sand för att säkerställa god dränering och näringstillförsel. Se till att det inte blir stående vatten, särskilt under vintermånaderna, då det kan leda till att jordstammarna ruttnar.

2

Vattning och näring

Efter plantering är det viktigt att vattna regelbundet tills Getramsen har etablerat sig. Därefter är den relativt torktålig, men mår bra av extra vattning under längre torrperioder, särskilt om den står i konkurrens med större träd. På våren, när tillväxten börjar, kan du tillsätta ett lager kompost eller ett långtidsverkande perenngödsel. Getrams är inte särskilt näringskrävande.

3

Beskärning och vinterförberedelser

Getrams kräver minimal beskärning. De vissnade stjälkarna kan klippas ner sent på hösten eller tidigt på våren innan nya skott börjar växa fram. Låt gärna de vissna bladen ligga kvar över vintern som naturligt skydd mot kyla och för att tillföra mull till jorden. Växten är mycket härdig i hela Sverige, så ytterligare vintertäckning är sällan nödvändig. I de allra nordligaste delarna kan ett extra lager löv eller granris vara en extra trygghet vid ovanligt stränga vintrar.

4

Delning för förökning och föryngring

Om Getramsen blir för stor eller om du vill föröka den, kan du dela jordstammarna. Detta görs bäst på våren, precis när nya skott börjar titta fram, eller på hösten efter att bladen har vissnat. Gräv försiktigt upp plantan, dela jordstammen i flera delar med en vass spade eller kniv, se till att varje del har minst ett öga (skottanlag) och några rötter. Plantera sedan de nya delarna på önskad plats med samma krav på jord och ljus som moderplantan.

Vanliga misstag och lösningar vid odling av Getrams

Getramsen blommar dåligt eller växer klent.
Detta kan bero på för mycket sol eller för torr jord. Kontrollera att växtplatsen erbjuder tillräckligt med skugga och att jorden hålls jämnt fuktig. Förbättra jorden med kompost för att öka vattenhållande förmåga och näringsinnehåll. Om den står i för näringsfattig jord kan en lätt gödsling på våren hjälpa.
Bladen blir gula eller bruna tidigt på säsongen.
Ofta ett tecken på antingen för mycket direkt solljus, vilket kan bränna bladen, eller för lite vatten. Flytta plantan till ett skuggigare läge om möjligt, eller se över vattningsrutinerna. Det kan också vara ett tecken på näringsbrist, speciellt om jorden är mycket sandig och utarmad. En lätt gödsling kan vara lösningen.
Plantan sprider sig för aggressivt och tar över andra växter.
Getrams sprider sig med jordstammar. Om den blir för dominant kan du begränsa dess utbredning genom att gräva ner en rotspärr runt beståndet, exempelvis en bit markduk eller plåt, som stoppar jordstammarna. Alternativt kan du regelbundet gräva upp och dela av de delar som sprider sig utanför önskat område, vilket även ger dig nya plantor att sätta på andra ställen.
Sniglar äter på bladen.
Sniglar kan vara ett problem för Getrams, särskilt under fuktiga perioder. Använd snigelmedel, handplocka sniglarna på kvällen, eller skapa en barriär av krossade äggskal eller kaffesump runt plantorna. Att hålla rent från löv och växtrester runt plantan minskar också sniglarnas gömställen.

Vanliga frågor

Fler i kategorin Perenner

Alla Perenner

Källor och verifiering

•
Giftinformation: Giftinformationscentralen
•
Invasiva arter: Naturvårdsverket
•
Härdighet: Perennagruppen
•
Växtdata: Sammanställt från botaniska databaser