Jättedaggkåpan (Alchemilla mollis) är en perenn som trivs i de flesta svenska trädgårdar. Dess karakteristiska runda, veckade blad har en mjuk behåring som fångar regn- och daggdroppar, vilka bildar små pärlor på bladytan – särskilt vacker i morgonsolen. De luftiga, limegröna blomställningarna blommar från juni till september och fyller rabatten med en mjuk textur. Växten bildar täta kuddar som undertrycker ogräs och fungerar väl som kantväxt, fyllnadsväxt eller under högre buskar.

Jättedaggkåpa – silverdaggiga blad och limegröna blommor

Jättedaggkåpa

Alchemilla mollis

Läge: Sol till halvskugga
Härdighet / Zon:Zon 1-7
A
Höjd: 30–45 cm
Jord: Föredrar fuktighetshållande, näringsrik och väldränerad jord men är mycket tolerant mot olika jordtyper.
Vattning: Vattna regelbundet under torra perioder, särskilt under etablering. Tål dock kortare torkperioder när den är etablerad.
Blomning: Juni–Augusti
Blomfärg: Limegrön
Skötsel: Lätt
Användning: Rabatt eller trädgård
Giftighet:Människor: Nej, ej giftig för människorDjur: Uppgifter om giftighet för husdjur saknas – rådgör med veterinär vid misstänkt förtäring
Invasiv status:Ej invasiv
Odling i Sverige:Jättedaggkåpa är en tålig och lättodlad perenn som trivs i de flesta jordar, men föredrar en fuktighetshållande och näringsrik jord. Den är mycket härdig och klarar sig i hela Sverige. Sprider sig lätt med frö och kan behöva delas för att begränsa spridningen. Klipp ner efter blomning för att främja nytillväxt och eventuellt en andra blomning.

Jättedaggkåpan har sitt ursprung i Central- och Sydeuropa samt Turkiet, där den växer vilt på ängar och i skogsbryn. Dess vetenskapliga namn, Alchemilla, härstammar från arabiska 'Alkemelych', vilket betyder 'alkemi'. Detta syftar på den forntida tron att daggdropparna som samlas på bladen hade magiska och läkande egenskaper, och att alkemister använde dessa droppar i sina försök att skapa guld. Växten har en lång historia som medicinalväxt och användes traditionellt för att behandla olika åkommor, särskilt kvinnorelaterade besvär. Daggkåpan har odlats i trädgårdar i århundraden och blev särskilt vanlig i viktorianska trädgårdar för sina dekorativa blad och sin motståndskraft.

Växtens karaktär och användning som prydnad

Jättedaggkåpan är en perenn med runda, veckade blad som bildar täta, kuddformade tuvor. Bladen är mjukt håriga och har en silveraktig lyster som framträder särskilt tydligt när dagg- eller regndroppar samlas på ytan, vilket ger växten ett dekorativt värde även när den inte blommar. De små, stjärnformade limegröna blommorna samlas i luftiga klasar och blommar från juni till september. Blomningen bidrar med en fin textur och mjukhet som kompletterar färgstarkare växter i rabatten.

Växten passar väl som kantväxt längs gångar, som fyllnadsväxt under högre buskar och träd, eller i stenpartier där den skapar ett grönande marktäcke. Den är också värdefull i buketter, där bladen och blommorna ger volym och en naturlig känsla. Förmågan att samla daggdroppar på bladen skapar en magisk effekt i morgonsolen och gör den till en ständig källa till förundran i trädgården.

Skötselråd för Jättedaggkåpa

1

Plantering och jord

Jättedaggkåpan är anpassningsbar men trivs bäst i en fuktighetshållande, näringsrik och väldränerad jord. Välj en plats i sol till halvskugga. Gräv en grop som är dubbelt så bred som rotklumpen och lika djup. Vattna ordentligt vid plantering och se till att rothalsen är i nivå med markytan. Blanda gärna in kompost i jorden vid plantering.

2

Vattning och gödsling

Vattna regelbundet under torra perioder, särskilt under växtens etableringsår. Jättedaggkåpan föredrar en jämnt fuktig jord men tål kortare torkperioder när den väl har etablerat sig. Måttlig gödsling räcker; en giva allsidig perennnäring eller kompost på våren är tillräckligt för att hålla den frisk och frodig. Undvik övergödsling då det kan leda till vekare plantor.

3

Beskärning och förökning

Efter första blomningen är det viktigt att klippa ner hela plantan till marken. Detta förhindrar oönskad självsådd och stimulerar ny, frisk bladverkstillväxt samt ofta en andra, mindre blomning. Jättedaggkåpa kan enkelt förökas genom delning på våren eller hösten. Gräv upp plantan, dela rotklumpen i mindre delar med en spade och plantera om de nya delarna på önskad plats.

4

Vinterförberedelser

Jättedaggkåpan är härdig i hela Sverige. Ett täcke av löv eller granris kan dock vara fördelaktigt under växtens första vinter efter plantering, särskilt vid barfrost. Se till att jorden är väldränerad för att undvika vinterfukt som kan skada rötterna. På våren kan eventuella vissna blad tas bort för att ge plats åt nya skott.

Vanliga misstag och lösningar

Jättedaggkåpan sprider sig aggressivt och tar över rabatten.
Klipp ner blomstänglarna direkt efter blomning för att förhindra fröspridning. Om spridningen ändå blir ett problem kan du dela och flytta plantorna på våren eller hösten. Gräv upp hela plantan och dela rotklumpen med en spade.
Bladen blir gula eller bruna, särskilt under torra perioder.
Detta indikerar oftast vattenbrist. Se till att Jättedaggkåpan får regelbunden och tillräcklig vattning, särskilt under varma och torra sommardagar. Ett lager täckbark kan hjälpa till att bibehålla markfuktigheten.
Plantan blir gles och tappar sin fyllighet över tid.
Jättedaggkåpa mår bra av att delas med jämna mellanrum, ungefär vart tredje till femte år. Detta föryngrar plantan och stimulerar ny, tät tillväxt. Bästa tiden för delning är tidig vår eller tidig höst.
Plantan blommar dåligt eller har få blommor.
Dålig blomning kan bero på för lite sol, näringsbrist eller att plantan är för gammal och behöver delas. Se till att den får minst halvsol, ge en giva kompost på våren och överväg att dela plantan om den inte blommat bra på flera år.

Vanliga frågor

Fler i kategorin Perenner

Alla Perenner

Källor och verifiering

•
Giftinformation: Giftinformationscentralen
•
Invasiva arter: Naturvårdsverket
•
Härdighet: Perennagruppen
•
Växtdata: Sammanställt från botaniska databaser