Albaros 'Maiden's Blush' (Rosa 'Maiden's Blush'), även kallad jungfrublomma, är en gammaldags ros med fyllda blommor som skiftar från ljust rosa till nästan vitt. Blomningen är intensiv under försommaren och åtföljs av en djup, söt och kryddig doft. Växten bildar en stor, fyllig buske som fungerar utmärkt som solitär eller i en rabatt. Den är relativt lättskött, vilket gör den väl lämpad för svenska förhållanden.
Albaros 'Maiden's Blush'
Rosa 'Maiden's Blush'
Albarosen 'Maiden's Blush' är en gammaldags ros med anor från medeltiden, även om dess exakta ursprung är något höljt i mystik. Den tros vara en naturlig hybrid mellan Rosa gallica och Rosa corymbifera, och har odlats i Europa under århundraden. Dess namn 'Maiden's Blush' refererar till blommans skira rosa färg som påminner om en ung flickas rodnad. Den har varit uppskattad för sin skönhet, sin intensiva doft och sin motståndskraft i trädgårdar över hela kontinenten. I Sverige har den, liksom andra albarosor, länge varit en del av trädgårdstraditionen och finns ofta i gamla trädgårdar och parker, vilket vittnar om dess anpassningsförmåga till vårt nordiska klimat.
Albaros 'Maiden's Blush' – Karaktär och användning i trädgården
Denna buskros växer upprätt med starka grenar och når en höjd på 100–180 cm. De fyllda blommorna, som skiftar från ljust rosa till nästan vitt, blommar rikligt under juni–juli. Doften är intensiv, söt och krydrig – ett av rosens mest uppskattade drag. Bladverket är blågrönt och friskt – ett karaktäristiskt drag för albarosor.
Som solitär kommer 'Maiden's Blush' till sin rätt, där den kan utvecklas fritt och visa upp sin fulla form. Den passar även i grupper för att skapa påtaglig effekt eller som informell, doftande häck. Växten är engångsblommande, vilket innebär en koncentrerad blomperiod men riklig blomning under denna tid. Den är relativt motståndskraftig mot sjukdomar och trivs i svenskt klimat upp till zon 6.
Skötselråd
Plantering och etablering
Välj en solig till halvskuggig plats med väldränerad, näringsrik jord. Gräv en planteringsgrop som är dubbelt så bred som rotklumpen. Förbättra jorden med kompost och rosjord. Placera rosen så att förädlingsstället (knölen där grenarna utgår från) hamnar cirka 10–15 cm under jordytan för att skydda den mot kyla. Vattna rikligt direkt efter plantering och se till att jorden hålls jämnt fuktig under etableringsfasen, vilket är de första ett till två åren.
Vattning och gödsling
Under etableringsåret vattna regelbundet så att jorden hålls jämnt fuktig, men inte blöt. När rosen är väl etablerad är den ganska torktålig. Vattna djupt en till två gånger i veckan under torra och varma perioder, snarare än lite varje dag. Vattna vid basen av plantan för att undvika att bladen blir våta, vilket kan bidra till svampsjukdomar. Känn efter i jorden – om den är torr några centimeter ner är det dags att vattna.
Gödsla på våren med ett långtidsverkande rosgödsel när bladen börjar spricka ut. Upprepa eventuellt en lättare gödsling i början av juli. Undvik gödsling efter mitten av juli för att inte stimulera ny tillväxt som inte hinner avmogna innan vintern.
Beskärning
Bästa tiden att beskära är på våren, när risken för sträng frost är över och björkarnas blad är stora som musöron. Då kan du enkelt se vilka grenar som är döda eller skadade från vintern. Gallra ut gamla och svaga grenar för att föryngra busken och bibehålla dess form. Efter blomningen kan du klippa bort vissna blomhuvuden för att uppmuntra busken att fokusera energi på tillväxt snarare än nyponbildning.
Vinterförberedelser
I de högre växtzonerna eller under stränga vintrar kan det vara bra att kupa upp jord runt rosens bas på senhösten, cirka 15–20 cm högt, för att skydda förädlingsstället. Täck gärna med granris eller löv för extra isolering. Detta är särskilt viktigt under rosens första år. Ta bort vintertäckningen gradvis när våren kommer och frostrisken är över, för att undvika att växten blir för varm och börjar växa för tidigt.
