Fjärilscarkia (Clarkia unguiculata, syn. Clarkia elegans) är en ettårig sommarblomma från Kalifornien med skira, ofta dubbla blommor som sitter längs stjälkarna. Blommorna kommer i mjuka nyanser av rosa, lila, vitt och lax och skapar ett luftigt intryck som påminner om en svärm av fjärilar – därav namnet. Växten blir 60–100 cm hög, förgrenar sig naturligt och passar både som solitär och i större grupper. Den blommar rikligt från juli till september, är lätt att odla från frö och fungerar utmärkt som snittblomma.

Fjärilscarkia – skira blommor för sommarabatten

Fjärilscarkia

Clarkia unguiculata (syn. Clarkia elegans)

Läge: Sol (halvskugga tolereras)
Härdighet / Zon:Ej härdig i Sverige (ettårig)
Höjd: 60-100 cm
Jord: Väldränerad, näringsrik jord, gärna sandblandad.
Vattning: Regelbunden vattning vid torr jord, särskilt under torra perioder.
Blomning: Juli-September
Blomfärg: Rosa, lila, vit, lax
Skötsel: Lätt
Användning: Rabatt
Giftighet:Människor: Nej, ej giftig för människorDjur: Uppgifter om giftighet för husdjur saknas i tillgängliga svenska källor — rådgör med veterinär vid misstänkt förtäring.
Invasiv status:Ej invasiv
Odling i Sverige:Fjärilscarkia är en ettårig sommarblomma som inte är härdig i Sverige. Fröerna kan sås direkt på friland när risken för frost är över, eller förodlas inomhus för tidigare blomning. Föredrar väldränerad jord och full sol. Kan odlas i pallkrage för att lättare kontrollera jorden. Vattna regelbundet vid torka. Behöver ej övervintras då den är ettårig.

Fjärilscarkia, eller Clarkia elegans, har sitt ursprung i västra Nordamerika, framför allt Kalifornien, där den växer vilt på torra sluttningar och i öppna skogsområden. Växten fick sitt latinska namn efter William Clark, en av ledarna för Lewis och Clark-expeditionen som utforskade Nordamerika i början av 1800-talet. Den har odlats som prydnadsväxt i Europa sedan 1800-talet och har genom åren förädlats fram till de många sorter vi ser idag med olika blomfärger och former. Dess utbredning beror på dess skira skönhet och den rikliga blomning den erbjuder under sommarmånaderna, trots att den är ettårig.

Växtens egenskaper och prydnadsvärde

Fjärilscarkia är en ettårig växt med upprättvuxen, förgrenad karaktär. Blommorna, ofta dubbla eller halvdubbla, sitter tätt längs stjälkarna i färger som rosa, lila, vitt och lax. Det luftiga växtsättet gör den lämplig för att fylla ut tomrum i rabatter utan att dominera närliggande växter. Växten blir vanligen 60–100 cm hög och är därför lätt att kombinera med andra sommarblommor.

Som snittblomma håller de hållbara stjälkarna och vackra blommorna länge i vas. Blommorna lockar även till sig pollinerande insekter som bin och fjärilar, vilket bidrar till en aktiv trädgårdsmiljö.

Skötselråd för en frodig Fjärilscarkia

1

Sådd och plantering

Fjärilscarkia odlas från frö. I södra Sverige kan fröna sås direkt på friland när risken för frost är över, vanligtvis i april–maj. För tidigare blomning eller i kallare delar av landet rekommenderas förodling inomhus 4–6 veckor innan utplantering. Så fröna grunt i fuktig såjord och täck lätt. Håll jorden fuktig men inte blöt. När plantorna är tillräckligt stora och frostrisken är över, planteras de ut på sin slutliga plats med cirka 15–20 cm mellanrum.

2

Vattning och jordmån

Fjärilscarkia trivs bäst i väldränerad, näringsrik jord med lätt sandig textur. Undvik tunga lerjordar som håller kvar för mycket fukt och kan orsaka rotröta. Håll jorden jämnt fuktig, särskilt under torra perioder och när plantorna är unga, men låt ytan torka upp lätt mellan vattningarna. En god dränering är avgörande. Vid krukodling ska krukan ha dräneringshål och fyllas med bra krukjord som håller fukten men förblir luftig.

3

Ljus och näring

Fjärilscarkia föredrar fullt solsken för rikligast blomning, men kan tolerera halvskugga. I Sverige är ett soligt läge att föredra för att maximera blomproduktionen. Under blomningsperioden kan en balanserad flytande näring ges varannan till var tredje vecka. För mycket kväve leder till att växten producerar mer bladverk på bekostnad av blommor, så var försiktig med mängden.

4

Beskärning och blomning

Unga plantor kan toppas genom att nypa av de översta skotten för att uppmuntra ett buskigare växtsätt och fler blommor. Regelbunden borttagning av vissna blommor är viktigt. Genom att klippa bort utblommade stjälkar förhindrar man att växten lägger energi på fröbildning och uppmuntrar istället ny blomning. Detta förlänger blomningsperioden avsevärt.

Vanliga misstag och lösningar

Dålig blomning trots soligt läge.
För näringsrik jord, särskilt med mycket kväve, gynnar bladtillväxt framför blommor. Se över gödslingen och använd en gödsel med lägre kvävehalt eller minska frekvensen. Otillräcklig vattning under torra perioder kan också stressa plantan. Se till att jorden är jämnt fuktig.
Plantorna blir gängliga och faller lätt.
Gängliga plantor tyder på för lite ljus – de sträcker sig efter solen. Flytta dem till ett soligare läge om möjligt. För tidig eller för tät sådd kan också orsaka gänglighet. Se till att plantorna har tillräckligt med utrymme. Att toppa unga plantor uppmuntrar ett buskigare växtsätt. Vid kraftig gänglighet kan stöd behövas.
Blad blir gula och plantan ser allmänt dålig ut.
Gula blad kan indikera övervattning och rotröta, särskilt i dåligt dränerad jord. Kontrollera dräneringen och minska vattningsfrekvensen. Omvänt kan torka också orsaka gula blad – se till att jorden hålls jämnt fuktig. Näringsbrist kan också vara orsaken; ge en balanserad näringslösning. Kontrollera även för skadedjur.

Vanliga frågor

Fler i kategorin Sommarblommor

Alla Sommarblommor

Källor och verifiering

•
Giftinformation: Giftinformationscentralen
•
Invasiva arter: Naturvårdsverket
•
Växtdata: Sammanställt från botaniska databaser