Snöflingan (Chaenostoma cordatum, syn. Sutera cordata) är en sommarblomma som blommar från maj till oktober. Den utvecklar långa, hängande rankor täckta av små vita, rosa eller lila blommor som bildar täta kaskader. Växten trivs i amplar, krukor och balkonglådor där den får utrymme att breda ut sig. Snöflingan är lättskött och inte invasiv i Sverige. Den anses inte giftig för människor; vid misstänkt förtäring hos husdjur bör veterinär kontaktas.

Snöflinga – blomkaskader i vitt, rosa och lila från maj till oktober

Snöflinga

Chaenostoma cordatum (syn. Sutera cordata)

Läge: Sol till halvskugga
Härdighet / Zon:Ej härdig i Sverige (USDA Zon 9-11)
Höjd: 10-25 cm
Jord: Näringsrik, väldränerad och fukthållande blomjord.
Vattning: Regelbunden vattning, håll jorden jämnt fuktig men inte blöt.
Blomning: Maj-Oktober
Blomfärg: Vit, rosa, lila
Skötsel: Lätt
Användning: Ampel
Giftighet:Människor: Nej, ej giftig för människorDjur: Uppgifter om giftighet för husdjur är osäkra — rådgör med veterinär vid misstänkt förtäring.
Invasiv status:Ej invasiv
Odling i Sverige:Snöflinga odlas vanligen som ettårig sommarblomma i Sverige. Den trivs bäst i krukodling, amplar eller i balkonglådor där den kan breda ut sig. Föredrar en fuktighetshållande, näringsrik jord och regelbunden vattning. Kan inte odlas på friland permanent i Sverige då den inte tål frost.

Snöflingan, eller Chaenostoma cordatum, härstammar ursprungligen från södra Afrika, där den växer vild i fuktiga områden. Växten har under årens lopp uppmärksammats för sina rikliga blommor och sitt luftiga växtsätt, vilket har lett till att den har förädlats och blivit en omtyckt prydnadsväxt globalt. Dess introduktion i trädgårdshandeln har gjort den till en ofta vald sommarblomma, särskilt i amplar och krukor, där dess hängande rankor kommer till sin fulla rätt. Den har funnits i odling i Europa under en längre tid och dess popularitet fortsätter att växa tack vare dess skönhet och relativt enkla skötsel.

Egenskaper och användningsområden

Snöflingan är en låg växt, sällan mer än 10–25 cm hög, men utvecklar tunna hängande rankor som kan bli 30–60 cm långa och täcks helt av små, ljuvliga blommor från maj till oktober. Bladen är små och ovala med frisk grön färg, vilket skapar fin kontrast mot de ljusa blommorna. Som solitär i en ampel skapar växten en påtaglig blomsterkaskad.

I större krukarrangemang fungerar den väl som utfyllnadsväxt som hänger över kanten och mjukar upp hårda linjer. Den passar också bra i balkonglådor tillsammans med andra sommarblommor, där den bidrar med volym och ett luftigt uttryck. Snöflingan kräver ingen avancerad beskärning utan trivs med regelbunden vattning och näring för att behålla sin blomsterprakt.

Skötselråd för en frodig Snöflinga

1

Vattning och placering

Snöflingan trivs bäst i sol till halvskugga och behöver minst 4–6 timmar solljus per dag för riklig blomning. Vattna regelbundet så att jorden hålls jämnt fuktig men aldrig blöt. Undvik att låta jorden torka ut helt mellan vattningarna, då detta stressar växten och minskar blomningen. Amplar och höga krukor är lämpliga för att visa upp dess hängande växtsätt.

2

Jord och näring

Använd näringsrik, väldränerad blomjord när du planterar. En jord som håller fukten väl är att föredra. För att uppmuntra kontinuerlig blomning är regelbunden näring avgörande. Ge flytande näring för sommarblommor vid varje vattning eller åtminstone varannan vecka från maj till oktober.

3

Beskärning och putsning

Nyp bort vissna blommor och fröställningar för att uppmuntra ny blomning. Om rankorna blir för långa eller glesa, klipp tillbaka dem för att stimulera förgrening och ett tätare växtsätt. Detta görs bäst under sommaren.

4

Övervintring (alternativ)

Snöflingan odlas vanligen som ettårig i Sverige. Om du vill försöka övervintra den, klipp ner plantan rejält på hösten och placera den ljust och svalt, helst vid 5–10 °C, till exempel i ett uterum eller källare med fönster. Minska vattningen betydligt under vintern, men låt inte jorden torka ut helt. Övervintring är dock svårt och det är oftast enklare att köpa nya plantor varje vår.

Vanliga misstag och lösningar

Snöflingan blommar dåligt eller slutar blomma.
Otillräcklig blomning beror oftast på näringsbrist eller för lite solljus. Placera växten i sol till halvskugga och ge regelbunden flytande näring under hela blomningsperioden. Även otillräcklig vattning kan stressa växten – kontrollera att jorden hålls jämnt fuktig.
Bladen blir gula och faller av.
Gula blad indikerar ofta övervattning eller näringsbrist. Kontrollera dina vattningsrutiner och se till att krukan har god dränering så att växten inte står i vatten. Om du misstänker näringsbrist, öka dosen av flytande näring. Gula blad kan även vara ett tecken på för kallt väder, då Snöflingan är känslig för låga temperaturer.
Växten ser gles och spretig ut.
Klipp regelbundet tillbaka rankorna med en tredjedel för att uppmuntra förgrening och ett tätare växtsätt. Detta stimulerar också ny blomning. För skuggigt läge kan också leda till gles tillväxt då växten sträcker sig efter ljuset.
Små, ljusa fläckar på bladen eller spindelväv.
Detta kan tyda på spinnkvalster, särskilt under varma och torra förhållanden. Duscha växten regelbundet med vatten, speciellt på bladundersidan, för att öka luftfuktigheten och motverka spinnkvalster. Vid större angrepp kan du använda mild insektsbekämpning för prydnadsväxter eller såpvattenlösning.

Vanliga frågor

Fler i kategorin Sommarblommor

Alla Sommarblommor

Källor och verifiering

•
Giftinformation: Giftinformationscentralen
•
Invasiva arter: Naturvårdsverket
•
Växtdata: Sammanställt från botaniska databaser