Blodboken (Fagus sylvatica f. purpurea) är ett större lövträd med djupa, purpurröda blad som skapar dramatisk färg i trädgården. Från våren då bladen spricker ut i kopparrött, mörknar de till vinrött under sommaren och övergår i gyllenbrunt på hösten. Många blad sitter kvar långt in på vintern, vilket ger ett vackert vinterfagra utseende. Som solitärträd utvecklar blodboken en bred, välvd krona och kan nå 15–25 meter höjd. Den är långlivad – ofta flera hundra år under optimala förhållanden – och blir allt mer karaktärsfullt med åldern.

Blodbok
Fagus sylvatica f. purpurea
Blodbok är en odlad form av vanlig bok (Fagus sylvatica), som är inhemsk i Europa. Den distinkta purpurröda bladfärgen har uppstått genom naturlig variation och selekterats fram för odling främst under 1700- och 1800-talet, och är idag en omtyckt prydnad i parker och trädgårdar.
Kännetecken och utseende hos Blodboken som prydnadsträd
Blodboken är en odlad variant av vanlig bok som kännetecknas av sitt purpurröda bladverk. Bladen är ovala med vågiga kanter, glänsande och något läderartade. På våren spricker de ut i ljus, kopparröd nyans som sedan mörknar till djupt vinrött under sommaren. På hösten får bladen en vacker bronston innan de torkar.
Många blad sitter ofta kvar på grenarna långt in på vintern – en egenskap som kallas marcescens – vilket ger ett visst insynsskydd och vinterfagra utseende även under den kalla årstiden.
Som solitärträd utvecklar blodboken en bred, välvd krona som blir kraftig och skuggande med tiden. Barken är slät och askgrå, vilket ger fin kontrast till det mörka bladverket. Trädet kan uppnå en höjd på 15–25 meter och en bredd på upp till 10–15 meter vid full mognad.
Blommorna är oansenliga grönaktiga hängen som dyker upp i maj–juni, följt av de karaktäristiska bokollonen på hösten, vilka är populära bland vilda djur. Observera att ollonen innehåller irriterande ämnen och kan orsaka magbesvär om de förtärs i större mängder av människor.
Blodboken blir med åldern alltmer karaktärsfull, med sin kraftiga stam och grenstruktur, och skapar ett rum i trädgården – perfekt för skuggiga sittplatser.
Skötselguide för Blodbok som solitärträd
Plantera blodboken korrekt
Plantera blodboken antingen på våren efter tjälen eller på hösten när bladen börjar falla. Välj en rymlig, öppen plats med full sol till halvskugga där trädet kan växa fritt. Jorden bör vara mullrik, väldränerad och gärna ha ett neutralt till lätt kalkhaltigt pH-värde. Undvik alltför fuktiga eller mycket leriga jordar. Gräv en planteringsgrop som är dubbelt så bred som rotklumpen och lika djup. Luckra upp jorden i botten och blanda med kompost. Placera trädet så att rothalsen är i nivå med markytan och fyll på med jord. Vattna rikligt och bygg upp en vattningsvall runt stammen. Fixera trädet med stödpinnar de första åren.
Vattning och gödsling
Unga blodbokar som är nyplanterade behöver regelbunden och riklig vattning under de första 2–3 åren för att etablera ett starkt rotsystem. Se till att jorden hålls jämnt fuktig, särskilt under torra perioder. Äldre, etablerade träd är mer torktåliga men uppskattar extra vattning vid långvarig torka. Gödsla med kompost eller ett långtidsverkande fullgödselmedel på våren för att främja tillväxt och bladverkets färg. Blodboken är dock inte särskilt näringskrävande och övergödsling bör undvikas. En marktäckning runt stammen hjälper till att bevara fukt och tillföra näring.
Beskärning och formning
Blodboken som solitärträd behöver sällan beskäras regelbundet, men det är viktigt att forma trädet när det är ungt för att utveckla en stark och balanserad krona. Klipp bort skadade, korsande eller sjuka grenar tidigt för att undvika problem. Eventuell formell beskärning för att anpassa storlek eller form bör utföras under JAS-perioden (juli, augusti, september) eller under vintervila. Undvik att beskära för hårt då det kan stressa trädet. Sträva efter att behålla trädets naturliga, vackra form. För att främja en stark central stam, ta bort konkurrerande toppskott när trädet är ungt.
Skydd och skadedjur
Unga blodbokar kan behöva skydd mot viltbetning, särskilt kaniner och rådjur som kan skada barken. Använd ett stamnät eller viltstängsel under de första åren. Trädet är generellt tåligt mot sjukdomar och skadedjur. Om bladen drabbas av bladlöss eller boklus, är det sällan ett allvarligt problem för ett etablerat träd. Starka angrepp kan spolas bort med vatten. I sällsynta fall kan svampangrepp förekomma, men en frisk och stark växt motstår lättare sådana problem. Se till god luftcirkulation och att jorden inte är för tung och vattensjuk för att minimera riskerna för svampinfektioner.





