Blodhägg (Prunus padus 'Colorata') är ett lövträd som utmärker sig genom sina purpurröda blad vid utspring på våren, som sedan övergår till mörkt grönt med röda bladnerver under sommaren och de doftande, rosa blomklasarna på våren. Som solitär eller prydnadsväxt skapar den ett iögonfallande inslag i trädgården. Denna guide utforskar växtens egenskaper, odlingskrav och skötsel för att du ska få ut det bästa av den under svenska förhållanden.

Blodhägg – purpurröda blad och doftande vårblommor

Blodhägg

Prunus padus 'Colorata'

Läge: Sol till halvskugga
Härdighet / Zon:Zon 1-7
Höjd: 5-10 meter
Jord: Näringsrik, fuktig men väldränerad jord. Föredrar neutral till något kalkhaltig jord men är relativt anpassningsbar.
Vattning: Regelbunden vattning under etableringsfasen. Vuxna träd är torktåliga men gynnas av vattning vid långvarig torka.
Blomning: Maj-Juni
Blomfärg: Rosa
Skötsel: Medel
Användning: Solitär/Prydnad
Giftighet:Människor: Ja, giftigDjur: Uppgifter om giftighet för husdjur saknas från auktoritativa källor — rådgör med veterinär vid misstänkt förtäring
Invasiv status:Ej invasiv
Odling i Sverige:Blodhägg mår bäst i näringsrik, fuktig men väldränerad jord. Planteras på friland. Tål de flesta jordtyper men föredrar något sur jord. Blommar rikligt med rosa blommor på våren och får mörkröda blad sommartid. Frukterna är små, svarta bär som uppskattas av fåglar. Härdig i zon 1-7, vilket gör den lämplig för stora delar av Sverige.

Prunus padus, den vilda häggen, är en art som är inhemsk i stora delar av Europa och Asien. Kultivaren 'Colorata' är framtagen för sina särskilda prydnadsegenskaper, framför allt de unika purpurröda bladen. Kultivaren 'Colorata' härstammar från en naturlig mutation som hittades 1953 i Klevshult i Småland och som sedan vegetativt förökades för att bevara de karaktäristiska purpurröda bladegenskaperna. Historiskt har hägg använts i folkmedicin och dess bär har ätits, men 'Colorata' är primärt en prydnadsväxt som uppskattas för sin estetik i trädgårdar och parker. Dess popularitet har vuxit tack vare dess tålighet och förmåga att trivas i nordiska klimat.

Växtens egenskaper och utseende

Blodhägg är ett medelstort lövträd som växer till 5–10 meter högt och 3–6 meter brett. Dess mest framträdande egenskap är de djupt purpurröda bladen som slår ut på våren och gradvis övergår till mörkt grönt med röda bladnerver under sommaren — ett vackert och dynamiskt inslag i trädgården.

På våren, vanligtvis i maj och början av juni, pryds trädet av rikliga, hängande blomklassar med ljust rosa blommor. Dessa blomster avger en söt, behaglig doft som lockar till sig bin och andra pollinerande insekter. Efter blomningen utvecklas små, svarta, körsbärsliknande bär som är en uppskattad födokälla för fåglar under sensommaren och hösten.

Trädet har ett upprätt och brett växtsätt med slät, mörk bark som ger struktur även under vintermånaderna. Denna tåliga växt klarar svenska vintrar och trivs i de flesta trädgårdar.

Skötselråd

1

Plantering och etablering

Välj en plats med full sol till halvskugga för optimal färgutveckling på bladen. Jorden bör vara näringsrik, fuktig men väldränerad, gärna neutral till något kalkhaltig. Gräv en grop som är dubbelt så bred som rotklumpen och lika djup. Vattna rikligt vid plantering och under det första året för att hjälpa trädet att etablera sig. Ett stödband de första åren skyddar mot vind.

2

Vattning och gödsling

Blodhägg behöver regelbunden vattning under torra perioder, särskilt under de första åren efter plantering. Ett etablerat träd är relativt torktåligt men mår bra av extra vatten vid långvarig torka. Gödsel är sällan nödvändigt om jorden är näringsrik. Vid tecken på näringsbrist kan ett balanserat trädgårdsgödsel ges på våren före knoppsprickning. Undvik övergödsling.

3

Beskärning och underhåll

Blodhägg behöver sällan omfattande beskärning. Fokusera på att ta bort döda, skadade eller korsande grenar för att upprätthålla trädets hälsa och form. Detta görs bäst under sensommaren eller tidig höst för att minimera savblödning. Undvik kraftig beskärning under våren. Om formbeskärning önskas, utför detta varsamt efter blomningen.

4

Vinterförberedelser och växtskydd

Blodhägg klarar svenska vintrar väl. Yngre träd kan gynnas av ett lager täckbark runt basen för att isolera rötterna. Var uppmärksam på vanliga skadedjur som bladlöss och häggspinnmal, även om trädet generellt är ganska motståndskraftigt. Vid angrepp agerar du snabbt med lämpliga åtgärder som biologisk bekämpning eller milda insekticider.

Vanliga misstag och lösningar

Bladen tappar sin purpurfärg och blir mer gröna.
Detta beror oftast på för lite solljus. Blodhäggen behöver full sol för att utveckla sin karaktäristiska mörka bladfärg. Granska placeringen och flytta trädet till en soligare plats om möjligt. Näringsbrist kan också påverka färgen, så säkerställ att jorden är näringsrik.
Trädet blommar dåligt eller inte alls.
Dålig blomning kan bero på flera faktorer: för lite solljus, näringsbrist eller felaktig beskärning vid fel tidpunkt. Beskärning på våren kan ta bort blomknoppar. Se till att trädet får tillräckligt med sol och näring, och undvik kraftig beskärning före blomning.
Bladverket blir gult eller får fläckar.
Gula blad kan tyda på övervattning eller dålig dränering, vilket leder till syrebrist för rötterna. Det kan också vara näringsbrist, särskilt järnbrist i kalkrik jord. Granska vattningsrutinerna och jordens dränering. Säkerställ god dränering och kontrollera att jorden inte är alltför kompakt eller vattenmättad.
Angrepp av häggspinnmal (vita nät på trädet).
Häggspinnmal är en vanlig skadegörare på hägg. Vid lindriga angrepp kan du plocka bort larver och nät för hand. Vid större angrepp kan du spola trädet med en kraftig vattenstråle eller använda biologiska bekämpningsmedel. Angreppet är sällan dödligt för trädet och det återhämtar sig oftast nästa säsong.

Vanliga frågor

Fler i kategorin Prydnadsträd

Alla Prydnadsträd

Källor och verifiering

•
Giftinformation: Giftinformationscentralen
•
Invasiva arter: Naturvårdsverket
•
Växtdata: Sammanställt från botaniska databaser