Rosenhagtorn 'Paul's Scarlet' är ett lövträd med dubbla, karminröda blommor som blommar rikligt under maj och juni. Det når vanligen 5–8 meter i höjd (ibland upp till 10 m vid full mognad) och passar väl som solitär på gräsmattan eller i en blandad plantering. Trädet är tåligt, klarar stadsklimat och varierande jordtyper, och trivs i svenskt klimat.

Rosenhagtorn 'Paul's Scarlet' – karminröda blommor i maj

Rosenhagtorn

Crataegus laevigata 'Paul's Scarlet'

Läge: Sol till halvskugga
Härdighet / Zon:Zon 1-4
Höjd: 5–8 meter (kan nå upp till 10 m vid full mognad)
Jord: Föredrar näringsrik, väldränerad jord men är anpassningsbar till de flesta jordmåner.
Vattning: Regelbunden vattning under etableringsfasen, därefter tål den viss torka. Vattna vid långvarig torka.
Blomning: Maj-Juni
Blomfärg: Karminröd
Skötsel: Medel
Användning: Solitär eller trädgård
Giftighet:Människor: Fruktköttet är inte giftigt, men fröna innehåller toxiner och bör inte förtäras. Växten odlas i prydnadssyfte och frukterna är inte avsedda för konsumtion.Djur: Uppgifter om giftighet för husdjur är osäkra – fröna innehåller toxiner och frukterna bör inte förtäras. Rådgör med veterinär vid misstänkt förtäring.
Invasiv status:Ej invasiv
Odling i Sverige:Trivs i de flesta jordar, gärna näringsrik och väldränerad. Tål stadsklimat och viss torka när etablerad. Beskärning är sällan nödvändig, men kan göras för att forma kronan eller ta bort skadade grenar under JAS-perioden (Juli-Augusti-September).

Crataegus laevigata är en art som ursprungligen kommer från Europa och Nordafrika. Sorten 'Paul's Scarlet' är en väletablerad kultivar som har funnits länge inom trädgårdshandeln, uppskattad för sina unikt dubbla och intensivt röda blommor. Den har sitt ursprung i Storbritannien och har sedan dess spridits över världen tack vare sin skönhet och tålighet. Dess historia sträcker sig tillbaka till 1858 då den först observerades. Sorten är ett resultat av noggrant urval och förädling för att framhäva de mest attraktiva egenskaperna hos hagtornssläktet, och den har blivit en väletablerad växt i många trädgårdar, inklusive de svenska.

Växtens karaktär och användningsområden

Rosenhagtorn 'Paul's Scarlet' är ett lövfällande träd med tätt, rundad krona. Det blir vanligen 5–8 meter högt och 3–6 meter brett vid full mognad, vilket bör beaktas vid val av planteringsplats. Blomningen under maj och juni är trädet största styrka – då täcks det av dubbla, karminröda blommor som skapar en stark färgeffekt mot det friska gröna bladverket.

Efter blomningen utvecklas små, oansenliga frukter. Bladverken får en diskret gulaktig ton på hösten, men blomningen är huvudattraktionen. Trädet tål stadsmiljö väl och klarar varierande jordförhållanden. Det fungerar utmärkt som solitär på en gräsmatta, som uppstammat träd i en rabatt eller som del av en blandad plantering där dess blomning lyfter hela kompositionen.

Skötselråd för Rosenhagtorn 'Paul's Scarlet'

1

Plantering och etablering

Välj en plats med sol till halvskugga. Förbered jorden noggrant – Rosenhagtorn trivs bäst i näringsrik, väldränerad jord men är anpassningsbar. Gräv en grop som är dubbelt så bred som rotklumpen och lika djup. Blanda befintlig jord med kompost eller planteringsjord för att förbättra struktur och näringsinnehåll. Vattna rikligt direkt efter plantering och håll jorden jämnt fuktig under de första ett till två åren – detta är avgörande för etablering i svenskt klimat.

2

Vattning och näring

När trädet är etablerat tål det viss torka, men uppskattar extra vattning under långa torra perioder på sommaren. Hängande blad är ett tecken på vattenbrist. Gödsla måttligt varje vår med ett allsidigt trädgårdsgödsel för att främja blomning och sund tillväxt. Undvik övergödsling – det leder till mer bladtillväxt på bekostnad av blommorna. En balanserad näringstillförsel är nyckeln till ett friskt och blomvilligt träd.

3

Beskärning och formning

Rosenhagtorn 'Paul's Scarlet' har en naturligt vacker form och kräver sällan omfattande beskärning. Ta bort döda, skadade eller korsande grenar under JAS-perioden (juli–augusti–september) – då läker trädet snabbt innan vintern. Undvik kraftig beskärning på våren, då det kan minska blomningen. Lättare underhållsbeskärning hjälper till att bibehålla en öppen, luftig krona, vilket minskar sjukdomsrisken och främjar vitaliteten.

4

Vinterförberedelser

I kallare delar av Sverige kan unga träd skyddas under vintern, särskilt de första åren. Ett lager täckbark runt stammen isolerar rötterna mot sträng kyla – lägg det inte direkt mot stammen för att undvika fuktskador. En etablerad Rosenhagtorn klarar svenska vintrar väl, så omfattande skydd är sällan nödvändigt för äldre träd. Vintervatten vid långvarig torka på senhösten kan vara fördelaktigt.

Vanliga misstag och lösningar

Trädet blommar dåligt eller inte alls.
För lite solljus är en vanlig orsak – Rosenhagtorn behöver sol till halvskugga för optimal blomning. Överdriven kvävegödsling kan också orsaka detta, då den främjar bladtillväxt istället för blommor. Granska gödselrutinen och använd ett balanserat gödselmedel. Beskärning på våren innan blomningen kan också ta bort blomknoppar – beskär istället under JAS-perioden.
Bladen blir gula eller bruna och tappar tidigt.
Gula eller bruna blad kan indikera vattenbrist, särskilt under torra sommarperioder. Vattna djupt och regelbundet under etableringsfasen och vid långvarig torka. Det kan också vara näringsbrist – en jordanalys kan ge klarhet. Dålig dränering kan orsaka rotröta med liknande symptom. Förbättra dräneringen om jorden är för kompakt.
Angrepp av skadedjur eller sjukdomar.
Rosenhagtorn kan drabbas av bladlöss eller svampsjukdomar som mjöldagg. Vid bladlössangrepp kan du spruta trädet med såpvatten eller använda biologisk bekämpning. För svampsjukdomar är god luftcirkulation viktig – se över eventuell för tät beskärning. Förebyggande åtgärder som rätt planteringsplats och ett starkt, friskt träd är bästa skyddet. Vid allvarliga angrepp kan specifika bekämpningsmedel behövas – konsultera en expert först.

Vanliga frågor

Fler i kategorin Prydnadsträd

Alla Prydnadsträd

Källor och verifiering

•
Giftinformation: Giftinformationscentralen
•
Invasiva arter: Naturvårdsverket
•
Växtdata: Sammanställt från botaniska databaser