Kronärtskocka (Cynara scolymus) är en växt från Medelhavsområdet som producerar köttiga, ätliga blomknoppar. I Sverige odlas den vanligtvis som ettårig eftersom den inte tål vår vinter. Med tidig förkultivering inomhus, soligt läge och regelbunden vattning kan du skörda mogna knoppar från juli till september. Växten blir 100–150 cm hög med stora, silvergröna blad som själva är dekorativa.

Kronärtskocka – odla blomknoppar i Sverige

Kronärtskocka

Cynara scolymus

Läge: Fullt solläge
Höjd: 100–150 cm
Jord: Näringsrik, mullrik och väldränerad jord. Gärna lätt sandblandad.
Vattning: Regelbunden vattning, särskilt under torra perioder. Undvik att jorden torkar ut helt.
Skörd: Juli-September
Blomfärg: Purpur (om blomknoppen får slå ut)
Skötsel: Medel
Användning: Odling
Giftighet:Människor: Nej, ej giftig för människorDjur: Nej, ej giftig för djur
Invasiv status:Ej invasiv
Odling i Sverige:Kronärtskocka är en perenn som i Sverige oftast odlas som ettårig på grund av begränsad vinterhärdighet. Den trivs bäst i soligt läge och näringsrik, väldränerad jord. För att få skörd bör den förkultiveras inomhus tidigt på våren (feb-mars) och planteras ut efter sista frosten. Vattna regelbundet och gödsla under växtsäsongen.

Kronärtskockan har en lång och rik historia som sträcker sig tusentals år tillbaka. Dess ursprung antas vara i Medelhavsområdet, troligen i Nordafrika eller södra Europa. Växten var redan känd av egyptierna, grekerna och romarna, som uppskattade den både som mat och medicin. Under medeltiden spreds den vidare i Europa, och den blev särskilt populär i Italien och Frankrike under renässansen. Det var då den började förädlas till den variant vi känner igen idag. Den har sedan dess varit en uppskattad del av det europeiska köket, känd för sin unika smak och mångsidighet.

Växtens egenskaper och odling i Sverige

Kronärtskockan utvecklas till en kraftig växt med djupt flikiga, silvervita blad som kan bli upp till en meter långa. Blomknopparna sitter i toppen av stjälkarna och består av köttiga fjäll runt en mjuk botten – båda delar är ätliga. Utan skörd utvecklas knopparna till purpurfärgade tistelblommor som lockar pollinerare.

I Sverige är tidig förkultivering avgörande för skörd samma säsong. Så frön redan i februari–mars i näringsrik såjord, placera dem ljust och varmt, helst med undervärme. När plantorna är tillräckligt stora och frostrisken är över (slutet av maj eller början av juni) planteras de ut på en solig, skyddad plats. Jorden måste vara djupt bearbetad, näringsrik och väldränerad. Blanda in kompost eller välbrunnen kogödsel före plantering. Planteringsavståndet bör vara cirka 70–100 cm.

Skötselråd för en riklig skörd

1

Förkultivering och utplantering

Starta frön inomhus i februari–mars i näringsrik såjord. Placera krukorna varmt och ljust, gärna med extraljus eller växlampa. När plantorna har utvecklat några riktiga blad och all frostrisk är över (vanligtvis slutet av maj), planteras de ut. Välj en solig och vindskyddad plats med djupt bearbetad, näringsrik och väldränerad jord. Ett planteringsavstånd på cirka 70–100 cm ger plantorna utrymme att utvecklas.

2

Vattning och näring

Kronärtskocka är törstig och näringskrävande. Vattna regelbundet och rikligt, särskilt under torra perioder, för att hålla jorden jämnt fuktig men inte blöt. Undvik att plantorna torkar ut helt, då det stressar dem och påverkar skörden negativt. Ge flytande näring varannan vecka från utplantering fram till skörd. Alternativt kan du tillföra pelleterad hönsgödsel eller kompost vid flera tillfällen under sommaren.

3

Skörd och eftervård

Skörda kronärtskockorna när knopparna är fasta och täta, men innan de börjar öppna sig och visa de purpurfärgade blombladen. Klipp av stjälken cirka 5–10 cm under knoppen med en vass kniv eller sekatör. Efter att huvudknoppen har skördats kan mindre sidoknoppar utvecklas och ge en andra skörd. Låt inte knopparna sitta kvar för länge – de blir träiga och smaken försämras. Efter säsongen kan du försöka övervintra plantorna genom att klippa ner dem och täcka med tjockt lager löv eller halm, men detta är osäkert i de flesta av Sverige.

4

Skydd mot skadedjur och sjukdomar

Kronärtskocka är generellt motståndskraftig, men kan ibland drabbas av bladlöss eller sniglar. Kontrollera plantorna regelbundet. Bladlöss kan spolas bort med en stark vattenstråle eller behandlas med såpvatten (1–2 msk såpa per liter vatten). Sniglar plockas bort manuellt eller med snigelmedel. Se till att luften cirkulerar väl runt plantorna för att minska risken för svampsjukdomar.

Vanliga misstag och lösningar

Knopparna blir små och träiga, eller slår ut för tidigt.
Detta beror ofta på torka, näringsbrist eller för sen skörd. Se till att vattna rikligt och regelbundet, samt gödsla med en näringsrik lösning under hela växtsäsongen. Skörda knopparna när de är fasta och kompakta, innan de börjar öppna sig.
Plantorna växer dåligt och ger ingen skörd.
Ofta orsakas detta av för lite solljus, otillräcklig näring eller för kall jord. Kronärtskockor kräver fullt solljus för att trivas och utveckla knoppar. Se till att jorden är näringsrik och väldränerad. Vänta med utplantering tills jorden har värmts upp ordentligt och all risk för frost är över. Förkultivera tidigt för att ge plantorna en bra start.
Plantorna drabbas av bladlöss.
Inspektera plantorna regelbundet. Vid angrepp kan du spola bort lössen med en kraftig vattenstråle från trädgårdsslangen. Vid större angrepp använder du en lösning av såpa och vatten (1–2 msk såpa per liter vatten) som sprutas på plantorna. Upprepa behandlingen vid behov.
Försök till övervintring misslyckas och plantorna dör.
Kronärtskocka är inte fullt härdig i större delen av Sverige. Om du vill försöka övervintra klippar du ner plantan efter första frosten och täcker den med ett tjockt lager löv, halm eller granris. I kallare områden är det säkrare att behandla den som ettårig eller att gräva upp rötterna och förvara dem frostfritt och svalt inomhus, likt dahliaknölar. Att odla nya plantor från frö varje år är oftast det mest pålitliga sättet att få skörd i Sverige.

Vanliga frågor

Fler i kategorin Grönsaker

Alla Grönsaker

Källor och verifiering

•
Giftinformation: Giftinformationscentralen
•
Invasiva arter: Naturvårdsverket
•
Växtdata: Sammanställt från botaniska databaser