Spenat (Spinacia oleracea) är en snabbväxande bladgrönsak som ger rikliga skördar redan efter några veckor. Med rätt tidpunkt och skötsel kan du skörda färsk spenat från våren till hösten. Växten trivs i jämn fuktighet och svalare väder – det är nyckeln till god smak och långsam stockning.

Spenat – odla från våren till hösten
Läge: Sol till halvskugga
Höjd: 15-30 cm
Jord: Näringsrik, väldränerad
Vattning: Frekvent, jämn fuktighet
Skörd: Maj-Juli (i Sverige, om den går i blom)
Skötsel: Lätt till Medel
Användning: Odling
Giftighet:Människor: Ej giftig för människorDjur: Uppgifter om giftighet för husdjur är osäkra – spenat innehåller oxalsyra som i större mängder kan vara problematisk, särskilt för djur med njurbesvär. Rådgör med veterinär vid misstänkt förtäring.
Invasiv status:Ej invasiv
Odling i Sverige:Odlas som ettårig grönsak i hela Sverige. Trivs i näringsrik, väldränerad jord. Sås direkt på friland tidigt på våren för en tidig skörd, eller sent på sommaren för en höstskörd. Kräver jämn vattentillgång. Kan även odlas i pallkrage och kruka. Känslig för att gå i blom vid långa dagar och höga temperaturer under sommaren.

Spenat härstammar från Persien och har odlats i tusentals år. Den introducerades i Europa på 600-talet och är idag en av världens mest konsumerade bladgrönsaker, uppskattad för sitt näringsinnehåll och sin mångsidighet i köket.

Odla din egen näringsrika spenat

Spenat är en ettårig bladgrönsak som bildar en kompakt rosett av mörkgröna, krispiga blad. Bladen är oftast släta eller lätt buckliga, och formen varierar från oval till pilformad beroende på sort. Växten producerar rikliga skördar under kort tid och kan skördas redan efter några veckor.

Bladen är rika på vitamin K, A och C, samt järn och kalcium. När dagarna blir långa och temperaturen stiger över cirka 25°C, tenderar spenaten att stocka sig – det vill säga bilda blomstjälk för frösättning. Då blir bladen beska och smaken försämras. Detta är en naturlig del av växtens livscykel, men något man vill undvika när man odlar för blad.

Därför är det optimalt att odla spenat under svalare perioder på våren och hösten. De små, oansenliga blommorna producerar frön som, om de får mogna, kan samlas in för nästa års sådd eller självförökas i trädgården.

Skötsel för riklig spenatskörd

1

Sådd och förberedelse

Spenat sås direkt på friland så snart jorden går att bearbeta på våren, ofta i april. Förbered jorden genom att gräva ner kompost eller välbrunnen stallgödsel – spenat kräver näringsrik jord för snabb tillväxt. En andra sådd kan göras i slutet av sommaren, augusti–september, för skörd på hösten.

Så fröna cirka 2–3 cm djupt med 5–10 cm mellanrum i rader som är 25–30 cm från varandra. Täck lätt med jord och vattna försiktigt för att säkerställa god kontakt mellan frö och jord. Spenat kan även odlas i pallkrage eller större krukor på balkongen – använd då minst 20–30 cm djup med god dränering.

2

Vattning och fuktighet

Spenat behöver jämn och riklig vattentillgång. Jorden får aldrig torka ut helt, då det stressar plantan och får den att stocka sig snabbare. Vattna regelbundet, särskilt under torra eller varma perioder. Morgonvattning är att föredra för att minimera avdunstning och minska risken för svampsjukdomar.

Ett tjockt lager gräsklipp eller halm som marktäckning hjälper till att behålla fukten i jorden, hålla temperaturen nere och ge näring allteftersom det bryts ner – något spenaten uppskattar. I krukor torkar jorden snabbare än på friland, så där krävs ofta daglig vattning under varma perioder.

3

Gödsling och näring

Spenat är en snabbväxande bladgrönsak med högt näringsbehov, särskilt av kväve som främjar bladtillväxt. Förbered jorden med kompost eller gödsel före sådd. När plantorna har etablerat sig, cirka 2–3 veckor efter sådd, kan du ge en extra giva kväverik gödsel – till exempel flytande näring, hönsgödsel eller gräsklippsvatten.

För ett effektivt upptag av näringsämnen är det viktigt att vattna ordentligt innan och efter gödsling. Undvik övergödsling, då för mycket kväve kan leda till höga nitrathalter i bladen, även om detta sällan är ett problem i en vanlig trädgård.

4

Skörd och stockning

Spenat kan skördas kontinuerligt genom att plocka de yttersta bladen när de är tillräckligt stora. Detta stimulerar plantan att producera nya blad. Första skörden kan ofta göras redan efter 4–6 veckor. Alternativt kan du skörda hela plantan på en gång genom att klippa av den vid marknivå.

Undvik att skörda spenat när den har börjat stocka sig och bilda blomstjälk, då bladen blir beska. Vid risk för stockning under varma perioder kan du gallra ut plantorna för att ge dem mer luft och utrymme, samt vattna rikligt. Försök att välja sorter som är mer motståndskraftiga mot stockning, särskilt om du planerar att odla under sommaren.

Vanliga problem vid odling av spenat

Spenaten går i blom (stockar sig) för tidigt
Detta beror främst på långa dagar och höga temperaturer. För att undvika det, så spenat tidigt på våren eller sent på sommaren när dagarna är kortare och temperaturen lägre. Välj sorter som är mer tåliga mot stockning. Se till att vattna rikligt under varma perioder för att minska stressen på plantan – väl vattnad spenat stockar sig långsammare.
Blad blir gula eller vissnar
Gula blad kan bero på näringsbrist, särskilt kväve. Ge då en extra giva kväverik gödsel. Vissnande blad eller kantbruna blad tyder oftast på vattenbrist. Se till att jorden hålls jämnt fuktig, särskilt under varma dagar. För mycket vatten i dåligt dränerad jord kan dock också leda till problem, då rötterna drabbas av syrebrist. Kontrollera alltid markfuktigheten innan du vattnar på nytt.
Skadedjur som bladlöss och sniglar
Bladlöss kan angripa spenat, särskilt de unga skotten. Spola bort dem med en kraftig vattenstråle eller använd såpvatten. Sniglar kan äta hål i bladen. Plocka bort sniglar för hand, framförallt kvällstid, eller använd snigelfällor och barriärer som kaffesump eller äggskal. Väl utvecklade växter är mer motståndskraftiga mot angrepp.

Vanliga frågor

Fler i kategorin Grönsaker

Alla Grönsaker

Källor och verifiering

•
Giftinformation: Giftinformationscentralen
•
Invasiva arter: Naturvårdsverket
•
Växtdata: Sammanställt från botaniska databaser